Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Medeltidens bokhandel. Den världsliga literaturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN VÅR BOKHANDELS BARNDÓM.
2. Medeltidens bokhandel. Den världsliga
literaturen.
-
-
Vi vända oss då för att finna utvecklingsgången i
vårt land tillbaka till de älsta tiderna, då ännu ej ens
bokmarknaderna funnos, då den tryckta boken ännu ej
existerade och då icke ens den utländska bokföraren
ansåg det löna mödan att vandra kring i våra bygder, utan
i stället lät sig af vårt lands fåtaliga samlare uppsökas
vid Tysklands och Frankrikes bokmarknader.
Vår medeltidsliteratur är som bekant icke rik, men
för öfverskådlighetens skull kunna vi indela den i lagar,
historisk-politisk samt religiös literatur.
Rikast är vår lagliteratur. Men det dröjde ganska länge
innan lagarna ens upptecknades i skrift, och lagmannens
minne synes under äldre tider hafva varit det enda arkiv, i
hvilket landskapets gamla rättssed vänjor bevarades. I flera
lagredaktioner är också det muntliga föredragets ton fullt
bevarad. Så heter det i Smålandslagen: »Guds frid
och S. Marias vare med oss, hit kommande och hädan
farande. ... Nu skola män till tings fara och vår lagsaga
höra. Höre de, som här äro, och säge dem, som hemma
sitta.» Och lagen slutar likaledes med en erinran om
samma muntliga föredrag: »nu är kristnubalken lyktad
och ut sagd.»
I slutet af 1200-talet började man väl att uppteckna
dessa lagar i skrift, men någon handel med dem kom
tydligen aldrig till stånd, och de handskrifter, som finnas
bevarade, göra nästan alla intryck af att vara till
privatbruk gjorda afskrifter. I en handskrift sammanförde en
person ofta alla de stadganden och anteckningar, af hvilka
han i politiskt och juridiskt afseende hade behof - en
lag, några förordningar, huskurer, genealogiska
anteckningar, diarier, köpebref, kalendarium o. s. v., och
sedermera vandrade denna bok i arf från generation till
generation och försågs med nya anteckningar. På 1500-talet
kunde väl dylika laghandskrifter någon gång säljas -
vanligen för 6 à 8 daler men tydligen blott på alldeles
samma sätt, som man kunde sälja t. ex. en häst eller en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
