Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Författarhonoraren - 10. Våra första förläggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA FÖRSTA FÖRLÄGGARE.
17
blef det värkligen mot slutet af århundradet möjligt för
en författare att lefva af sin penna, nämligen den i vår
literaturhistoria föga kände Petrus Johannis Gothus
en ringa begåfvad, men ytterligt flitig skriftställare.
Karaktäristiskt nog för Sverges dåvarande bokförhållanden
slog han sig ned icke i Stockholm eller Uppsala, utan i
Rostock. Under den tid af omkring 40 år, som han där
lefde, öfverflyttade han mer än femtio arbeten på svenska,
hvilka han lät trycka än hos den ene, än hos den andre
af Rostocks boktryckare allt som han med en viss
stolthet skrifver “på uttolkarens egen bekostnad“.
Sedermera sände han dessa arbeten med de resande bokförarna
öfver till Sverge. Någon gång kunde det hända, att lasten
förfors på sjön, men i det hela tyckes affären icke hafva
gått så illa.
—
10. Våra första förläggare.
Men utom de arbeten, som öfversättaren själf
bekostade och till hvilka han hade förlagsrätten, fanns det
flera böcker, hvilka så att säga voro herrelösa såsom t. ex.
psalmboken, Olavus Petris skrifter, som efter
författarens död ju icke ägdes af någon, och dylika arbeten.
Förmodligen upplades böcker af denna art redan från
1500-talets början af boktryckarna såsom en
spekulationsaffär. I några fall veta vi det bestämt. Vår första
almanacka trycktes i Uppsala 1540 af boktryckaren
Richolff, och ärkebiskopen intygade i ett bref, att Richolff
“gjorde själf förlaget, såsom ock själf lät det försvenska
och trycka“. Såsom en kuriositet kan anmärkas, att
almanackan, som nu anses såsom bokmarknadens förnämsta
förlagsartikel och betalas med öfver 100,000 kr. om året,
då icke ens inbringade så mycket, att
tryckningskostnaderna blefvo betäckta. Emellertid bättrades förhållandena
mot århundradets slut så, att äfven personer, hvilka för
öfrigt icke hade något med bokaffärer att göra, kunde
Verdandis småskrifter. 92.
2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
