Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Hieroglyfer. De semitiska och grekiska skriftecknen - 3. De latinska skriftecknen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
NÅGRA BLAD UR BOKENS HISTORIA.
Atens hamnstad inrista några meddelanden, affattade i
deras egendomliga runskrift. Liksom grekerna voro de
legoknektar (i den byzantinske kejsarens sold), men icke
våga vi från detta faktum sluta oss till någon mera
utbredd kännedom om skrifkonsten i norden, och allra minst
våga vi för denna tid antaga en nordisk, i runor affattad
literatur. Mellan skriftens bruk för några korta
meddelanden och dess användande till rent literära ändamål
ligger nämligen alltid en mycket lång tid. Så gjorde det
i norden, och så gjorde det antagligen ock i Grekland. Af
flera skäl är det också troligt, att grekerna först på
800-talet lånat sin skrift från semiterna.
Denna grekiska skrift föreligger i flera skilda grupper.
Från en af dessa, den khalkidiska skriften (så kallad efter
staden Khalkis) lånade italerna sitt alfabet, och troligt är,
att de närmast lånat det från ett khalkidiskt nybygge i
Södra Italien, staden Cumæ, icke långt från Neapel.
Tidpunkten, då detta lån gjorts, är icke närmare känd, men
den omständigheten, att äfven den älsta italiska skriften
läses från höger till vänster, häntyder på, att denna
tidpunkt bör förläggas tämligen långt tillbaka; en bland de
älsta inskrifter, som finnas, påträffades helt nyligen på
Roms Forum, men denna, som ännu är affattad bustrophedon,
anses härröra från tiden 450-400 f. K.
Äfven det italiska alfabetet föreligger i flera mer eller
mindre skilda former det latinska, det faliskiska, det
etruskiska, det umbriska och det oskiska alfabetet, men
med de romerska vapnens seger följde ock det latinska
alfabetets; liksom romarna underkufvade Italiens alla öfriga
folk, så utträngde också deras bokstafsskrift de öfriga
italiska stammarnas.
3. De latinska skriftecknen.
Älst bestod det latinska alfabetet af 21 bokstäfver,
men på Ciceros tid (det första århundradet f. K.) lånades
ytterligare en från grekiskan, nämligen y, och omkring
år 500 e. K. funnos alla de bokstäfver, som vi nu hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
