Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Hieroglyfer. De semitiska och grekiska skriftecknen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SEMITISKA OCH GREKISKA SKRIFTECKNEN.
5
bokstafven Beth (= vårt b) betyder hus och återgaf
förmodligen bilden af ett hus o. s. v.
Från semiterna lånade grekerna sitt alfabet, och att
de det gjort, intygas utom af den grekiska folktron, som
i denna punkt var ganska fast, också däraf att tecknens
form, namn och ordning äro desamma hos grekerna som
hos semiterna. Så t. ex. börjar det semitiska alfabetet:
aleph, beth, gimel, daleth, och det grekiska: alpha, betha,
gamma, delta. I likhet med den semitiska skriften lästes
också den älsta grekiska från höger till vänster. Något
senare, innan man i Grekland öfvergick till vår vanliga
läsning från vänster till höger, läste man bustrophedon eller
hvad vi skulle säga: i sick-sack, d. v. s. man läste den
första raden från höger till vänster, den andra från vänster
till höger, den tredje från höger till vänster o. s. v.
ungefär som om vi skulle skrifva
lrak gnuk
den unga hjälte.
Det dröjde dock ej länge, innan grekerna började att
läsa och skrifva blott från vänster till höger.
När grekerna lånat bokstafsskriften från semiterna,
är en omtvistad fråga. Somliga forskare hafva visserligen
velat förlägga denna tid mycket långt tillbaka, men å den
andra sidan är det dock oomtvistligt, att de älsta
inskrifterna icke kunna föras längre tillbaka än högst till
år 700 f. K., och den älsta säkert daterbara är först från
tiden omkring år 600 f. K. Egendomligt nog befinner
sig denna ej i Grekland, utan i Nubien, där några grekiska
legoknektar i egyptisk sold roat sig med att inrista detta
meddelande på en klippvägg. Då nu dessa legoknektar
tydligen tillhörde en samhällsklass, hvilken icke kan
hafva stått synnerligen högt i bildning, kunde det tyckas,
som om detta faktum talade för, att skrif konsten då varit
allmänt utbredd bland alla samhällsklasser i Grekland,
och denna inskrift skulle således utgöra ett indirekt bevis
för, att Grekland redan vid denna tid ägt en värklig
litteratur. Men detta är att öfverskatta dess betydelse,
och vi hafva i vår egen historia ett alldeles liknande fall,
som bättre belyser det litterära värdet af
Abu-Simbelinskriptionen. Såsom vi veta roade sig några väringar,
antagligen från Upland, med att på ett bronslejon i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
