Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Pennor samt böckers form och utstyrsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
NÅGRA BLAD UR BOKENS HISTORIA.
nn äro vana. Under antiken hade boken nämligen
utseende af en rulle, hvilken, allt efter som man läste,
vecklades upp. Skriften förekom parallelt med långsidorna, i
regeln i kolumner. Dessa bokrullar användes visserligen
ock under medeltiden, men icke för egentliga böcker,
utan blott för register, dödslistor, räkenskaper o. d. samt
någon gång för krönikor. Den nu brukliga bokformen
lånades från vaxtaflorna, hvilka ofta funnos sammanbundna
till en bok i vår tids mening. I och med pergamentet
blef denna form regel en regel som sedermera iakttogs
äfven för pappershandskrifterna och från dem öfvergick
till den tryckta boken.
–-
-
Hvad bokens utstyrsel beträffar, hafva vi först att
fästa oss vid bandet. Under medeltiden var detta af
pergament, skinn eller papp samt vanligen mycket durabelt.
Titeln stod i allmänhet icke på ryggen, utan på
framsidan, där den lästes under en genomskinlig hornskifva.
Anledningen härtill var, att böckerna ofta icke voro
uppställda såsom i våra bibliotek, utan åtminstone i älsta
tider ofta lades på en pulpet, vid hvilken de kedjades
fast; så var t. ex. bruket i Sigtuna kloster. En bok
betraktades nämligen såsom en värklig dyrbarhet, och man
var därför ytterst rädd om den. Men när boken låg,
anbringades naturligen titeln lämpligast på bandets
framsida. Dessa band kunde ofta vara värkliga praktband,
utförda i silfver med ädla stenar, emaljarbete o. d., ej
sällan i mosaik, och särskilt utmärka sig de italienska
och franska renässansbanden för sin dyrbarhet och elegans.
Själfva texten pryddes ej sällan af illustrationer. Dylika
illustrerade arbeten förekommo redan hos romarna, och
under medeltiden voro de i utlandet, särskilt i Frankrike
och Italien, synnerligen vanliga. Det utbildade sig där
och i Flandern särskilda bokmålarskolor, hvilkas arbeten
äro fullt ut så framstående konstvärk som de målningar,
hvilka utfördes på duk eller vägg. Dylika handskrifter
öfvergå därför i skönhet mångdubbelt de älsta tryckta
böckerna liksom de äfven voro mångdubbelt dyrare
och man kan också förstå, att värkliga bokvänner
länge vägrade att med sina bibliotek införlifva den
demokratiska tryckprässens mera oansenlinga alster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
