Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En stridsskrift af Berend von Melen mot Gustaf Vasa. Af Gottfrid Carlsson, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 GOTTFRID CARLSSON
från Tyskland i förbindelse med denne. Han synes därvid ha utfäst sig att
i Nordtyskland värfva trupper för Norbys svenska expedition och med dem
skynda öfver till Bleking för att så deltaga i Gustaf Vasas betvingande.
För ett planmässigt bedrifvande af värfningarna ansågs det lämpligt, att
von Melen närmade sig Kristian II, som ju likaledes varmt intresserade sig
för Norbys svenska planer, och då den landsflyktige konungen för tillfället
befann sig i Nederländerna, hänvände sig von Melen i nämnda syfte till
hans vänner och tjänare i Sachsen. Ett svårt hinder för det önskade
samförståndet var herr Berends uppsägelsebref till Kristian II vid inträdet i
Gustaf Vasas tjänst 1522. Denna skrifvelse hade tydligen varit hållen i en
särdeles smädlig ton, hvarjämte den synes ha åtföljts af en i Berends namn
utgången nidvisa mot Kristian, och von Melen hade följaktligen nu såväl
som i skriften af 1528 mycken möda att framhålla, att han var utan skuld
till alltsammans och att han inte hade någon kännedom om hvad som i
hans namn utsändts, ity att han den ifrågavarande tiden varit Gustaf Vasas
fånge. Endast omedelbar dödsfara hade förmått honom att öfvergå i
Gustaf Erikssons tjänst, och i sitt hjärta hade han alltid varit kung Kristian
trogen, såsom också framgick af de omständigheter, under hvilka han
sedermera råkat i delo med den svenske inkräktaren. Nu önskade han
blott hjälp af Kristian II för att tillsammans med Sören Norby eröfra
Sverige.1
Den fördrif ne monarken tycks emellertid till en början ha varit mycket
obenägen att förlåta. Smädeskrifterna hade tydligen djupt sårat honom,
och herr Berends beteende vid Stäkeborgs uppgifvande föreföll honom
misstänkt. Han uppdrog således åt sin svåger kurfurst Joakim af Brandenburg
att taga von Melen under förhör angående dessa angelägenheter, och för att
rentvå sig reste Berend, som dittills uppehållit sig i Sachsen, tidigt på
våren 1526 upp till Brandenburg. Resultatet blef uppenbarligen gynnsamt
nog, och den 1 maj 1526 kom det ögonblick, då herr Berend åtminstone
för tillfället togs till nåder af konungen. Denne hade nämligen beslutat
tillbringa sommaren i Tyskland, och nämnda dag sammanträffade han med
von Melen i staden Brandenburg. Herr Berend fick utan tvifvel formligen
återkalla smädeskrifterna och utfärdade en högtidlig proklamation att till
Kristian II mot skälig vedergällning afträda allt hvad han i förbund med
Sören Norby komme att eröfra i Sverige och att för framtiden vara Kris-
1 Christian Ils Arkiv, utg. af Ekdahl, II, s. 782, III, s. 1033; Allen, Breve og
Aktstykker til Oplysning af Christiern Ils og Frederik Is Historie, I, s. 400. Jfr Hildebrand,
a. a., s. 271.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
