Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En stridsskrift af Berend von Melen mot Gustaf Vasa. Af Gottfrid Carlsson, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 GOTTFRID CARLSSON
tåligare, som den tilltagande oenigheten mellan kurfursten och hans gemål
(Kristians syster Elisabet) hotade att vålla öppen brytning äfven mellan de
båda svågrarna, och Kristian var därför angelägen om att uppfylla
kurfurstens i pockande form framställda kraf. För att i denna brydsamma
belägenhet göra sin kunglige vän en tjänst hän vände sig Povl Kempe i augusti
1527 till von Melen med en förfrågan, huruvida denne skulle vara villig att
försträcka Kristian det ifrågavarande beloppet. Berend svarade, att han ej
var i besittning af några reda penningar, och därvid fick saken för tillfället
bero. Men den vänlighet, med hvilken Berend i sammanhang med denna
affär yttrat sig till Kempe om konung Kristian, gaf den senare anledning
att taga hans välvilliga sinnesstämning i anspråk för att om möjligt på
annat sätt få de nödiga penningarna. Han räknade därvid på den stora
personalkännedom och de vidsträckta förbindelser, af hvilka von Melen
uppenbarligen var i besittning. Herr Berend visade genast den största
beredvillighet och företog i sept. och okt. två särskilda resor till Leipzig för att
hos dess bankirer och kapitalstarka borgare utverka ett lån af den önskade
storleken. Särskildt en Laurentius Wall, som i Leipzig synes ha motsvarat
hvad de fuggerska och welserska firmorna i betydligt större skala voro i
Augsburg, bearbetades ifrigt af von Melen, hvilken af gammalt var bekant
med honom. Men han svarade afvisande, och ett annat låneanbud, som
Berend mottog af en Leipzigköpman, var beledsagadt af alldeles oantagliga
villkor. Icke heller hade von Melen någon nytta af det råd, som den
berömde doktor Auerbach i Leipzig — grundläggaren till »Auerbachs Hof» —
gaf honom och som gick ut på att han mot borgen af kurfurst Johan,
hertig Georg af Sachsen eller någon af de mansfeldska grefvarna skulle söka
erhålla lånet af det stora welserska handelshuset. Med kurfursten ville
Berend på grund af sin ställning som dennes tjänare icke underhandla i
saken, och hertig Georg synes han inte heller ha velat anlita. Däremot
uppsökte han grefve Gebhard VII af Mansfeld, men denne gaf ett afböjande
svar på hans bön om borgen för Kristian II, Herr Berend, som jämväl
gjort ett misslyckadt låneförsök hos sina bekanta bland det förmögnare
ridderskapet i Lausitz, måste så till sist underrätta Kristian om sin oförmåga
att vidare uträtta något.
Hela denna historia hade sålunda slutat med att Berend von Melen
misslyckats i sin önskan att hjälpa Kristian II — lånet blef för öfrigt kort
därpå uppbringadt i Nederländerna — men den blef betydelsefull såtillvida,
som herr Berend och konungen därigenom ånyo »kommo på god fot med
varandra. När Kempe första gången talade med Berend om saken, satt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
