Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 RECENSIONER
saiska och fem metriska, samt en af epistlarna (prosaisk), de flesta
hufvudsakligen afsedda för skolbruk. I underafdelningen »Urval» åter nämnas
öfversättningar af mera estetiskt värde och litterärt intresse. Under 3
uppräknas 25 arbeten (alfabetiskt efter förf.) med angifvande af de ställen, där
Horatiusöfversättningar förekomma, men de särskilda dikterna spécifieras
bland öfriga särskilda dikter i den fjärde hufvudgruppen. I denna grupp —
den största, omfattande bortåt 500 uppgifter, och den som otvifvelaktigt har
kostat utg. den mesta mödan — uppräknas de särskilda odena, af hvilka
öfvers, finnas, i nummerföljd, vidare sekularsången, enstaka epoder, enstaka
satirer och enstaka epistlar. Det är med en viss öfverraskning man
konstaterar, att åtskilliga af Horatius’ oden blifvit utgifna i ett tjugutal svenska
öfversättningar, och att ganska många komma öfver tiotalet. De talrikaste
uppvisa II16 (»Otium divos rogat in patenti») och III 9 (»Donec gratus eram
tibi»), hvardera med 23 öfvers.1 Af II 10 (»Rectius vives, Licini») nämnas
22 \ af I 22 (»Integer vitæ») 19 l, af II 3 (»Aequam memento rebus in arduis»)
171. Bland epoderna är det företrädesvis nr 2 (»Beatus ille, qui procul
negotiis»), som utkommit i ett större antal svenska öfvers. (12 st.1), bland
epistlarna naturligtvis »De arte poetica» (10 öfvers.), I de flesta fall härrör
större delen af de nämnda öfversättningarna från senare hälften af
1700-och början af 1800-talet, hvilket tydligen sammanhänger med den tidens
litterära smakriktning. Af de ofvan särskildt anförda odena synes endast
III 9, som ju också är mera rent lyrisk och ej har de öfrigas moraliserande
läggning, i lika hög grad ha tilldragit sig modernare öfversättares intresse.
Bibliografien afslutas med en förteckning på öfversättare, med bifogade
biografiska notiser, upptagande öfver 100 namn, och man finner, såsom utg.
påpekar i företalet, att »de personer, som sysslat med öfversättandet af
Horatius, tillhöra de mest skilda samhällsställningar — såväl konungatronen
som skolbänken äro bland dem representerade». Man kunde tillägga, att
det är de mest skiftande motiv, som gifvit upphof till Horatius-tolkningar.
En ganska stor del är tillkommen hufvudsakligen för skolbruk, många —
icke minst under de senare decennierna — äro frukter af djupare filologiskt
studium, andra åter äro utförda af Vitterhetsidkare från skilda tider, och man
finner — häri ligger bibliografiens kanske största betydelse — att Horatius
öfvat inflytande på den svenska vitterheten icke blott under den
franskklassiska smakens tid, utan ännu i våra dagar såsom en »verissimus naturæ
vitæque humanæ interpres» förmår framlocka toner ur skaldernas lyra.
Icke blott skolmannen, filologen och litteraturhistorikern utan enhvar,
som ur den om utomordentlig litteraturkännedom, vederhäftighet och
sakkunskap vittnande sammanställningen kan draga slutsatser om en långt ifrån
oväsentlig sida af vårt lands kulturella utveckling, bör vara utgifvaren
tacksam för den möda, han nedlagt på denna bibliografi, och önska, att han
snart måtte bli i tillfälle att fullborda sitt större arbete, som skall omfatta
äfven de öfriga klassiska författarna. A. Holmberg.
1 Häri inräknade de under »Urval» i 2:dra hufvudgruppen anförda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
