Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
EDVIN BÄCKMAN
De första tryckta ryska böckerna skilja sig bjärt från de västeuropeiska
ej allenast i avseende å innehållet utan även till den yttre utformningen.
Medan boktekniken i Västeuropa redan stod på en hög nivå, föredrog
man i Ryssland, troligen av fruktan för att besmittas av kätteri, att
gå egna vägar. Typerna kopierades efter den i handskrifterna då
brukliga halvustavskriften. Där paginering förekom, var den angiven
med bokstäver, enligt bruket i det kyrkslaviska alfabetet. Arabiska
siffror uppträda i Moskvaeditionerna först år 1647. Det utländska
inflytandet märkes endast i initialernas och vinjetternas rika ornamentik
samt i träsnitten, som helt äro komponerade och utförda efter utländska
förebilder.
De första ryska boktryckarna möttes av ungefär samma öde som i tiden
Gutenberg, ehuru av andra orsaker. Efter några års verksamhet måste
de fly från Moskva för att rädda sina liv undan del av fanatiska präster
uppagiterade folket, som ansåg deras verk vara kätteri, »ett djävulens
påfund». De lyckades vid flykten dock medtaga sina matriser och nästan
alla klichéer. Redan år 1568 äro de i Zabludovo i Litauen, där de
följande år tryckte ett Evangelium. Därifrån flyttade Ivan Fjodorov till
Lemberg, medan hans kompanjon Mstislavez slog sig ned i Vilna. I
Lemberg tryckte Fjodorov den andra upplagan av »Apostlagärningarna», i
huvudsak överensstämmande med den första, medan Mstislavez i Vilna utgav
ett Evangelium 1575 och Psaltaren 1576. I Lemberg råkade Fjodorov på
obestånd, blev tvungen att pantsätta ali sin egendom och begav sig till
staden Ostrog i Volhynien, där han på furstens av Ostrog, Konstantin
Konstantinovics bekostnad och å dennes ägande tryckeri tryckte den
berömda s. k. Ostrogska bibeln år 1580, den första fullständiga bibeln på
kyrkslaviska. Den andra upplagan utkom 1581, varav ryska avdelningen
äger ett vackert exemplar. Sedan bosatte han sig åter i Lemberg, där han
dog den 5 december 1583 i djupaste armod.
De ryska tryckerierna i Litauen, Polen och Galizien fortsatte sin
verksamhet och tryckte en mängd böcker avsedda för Ryssland. Av dessa
ytterst sällsynta tryck äger ryska avdelningen några, bl. a. Leontij
Karpo-vics berömda bok »Kazanie dvoje» (d. v. s. Två predikningar) tryckt år
1615 i Evju i guvernementet Vilna. Denna skrift, som är en apologi för
ortodoxien, uppköptes och förstördes av jesuiterna, vilket förklarar dess
sällsynthet. Den ryska bibliografiska litteraturen känner endast 4 exem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
