Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
plär av denna skrift. Ryska avdelningens exemplar är sammanbundet
med en annan märklig skrift: Kirill Trankvilions »Zercålo bogoslovija»
(Teologiens spegel) tryckt i Pocajev år 1618, det första försöket till en
rysk dogmatisk teologi. Boken, som i Ryssland ansågs vara antiortodox,
brändes offentligen i Moskva 1627. Två andra rariteter från denna tid är
den sällsynta, mot protestantismen riktade skriften »Knigaovërë» (Boken
om tron) tryckt år 1619 i Kiev, som då ännu tillhörde Polen, och den
flitige boktryckaren Pamva Beryndas »Lexikon slaveno-rosski»
(Slaviskt-ryskt lexikon), tryckt i Kuteino 1653. — I samband med de utom Rysslands
gränser under 17:de seklets förra hälft verksamma ryska tryckerierna må
ännu nämnas försöken att i Stockholm trycka ryska böcker avsedda för
den inom de av svenskarna erövrade provinserna bosatta ryska
befolkningen. År 1628 tryckte Peter van Zelow, den förste kände stilgjutaren i
Sverige, på Gustav II Adolfs befallning en ortodox katekes och år 1644
en luthersk katekes på finska med kyrillisk skrift, varav Helsingfors
universitetsbiblioteks Fennica-avdelning äger ett exemplar.
Emellertid återupptogs tryckeriverksamheten i Moskva år 1568 på tsarens
befallning av de första boktryckarnas lärjungar Nikifor Tarasev och
Andron-nik Nevësa. Under växlande öden fortsatte det moskovitiska statstryckeriet
sin verksamhet, spelande en viktig roll i den upprörda tidens inre
politiska och religiösa konflikter.
Boktryckarkonsten i Västeuropa uppstod och utvecklades främst tack
vare de olika företagarnas privata initiativ, som visserligen understöddes
av de maktägande, världsliga såväl som andliga, medan densamma infördes
i Ryssland på allerhögsta befallning och direkt ställdes i statens och
kyrkans tjänst. Därigenom bestämdes karaktären och riktningen av det första
ryska statstryckeriets verksamhet, som grundades för tryckning av böcker
för kyrkans behov. De sociala betingelserna för en utveckling på bredare
bas saknades i dåtidens Ryssland. Under hela det 16:de och det 17:de
seklets förra hälft ända till 1647—1649 trycktes i Moskva endast tvenne
böcker av profant innehåll, en härordning för armén, och tsar Alexej
Michailovics »Ulozenie», den första ryska lagkodexen. Allt övrigt tryck
var av religiöst innehåll. Även boktryckeritekniken förblev under en tid
av i det närmaste trefjärdedels sekel nästan på samma ståndpunkt. Av
1600-taIets tryckalster äger ryska avdelningen några märkligare
Moskvaeditioner, bland vilka må nämnas ett något defekt exemplar av en »Ritual-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
