Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Gl!KTA WIESELGREN
så riksföreståndaren genomdrivit valet av biskop Mattias i Strängnäs, som
likväl endast med största tvekan mottagit postulationen.1 När Arcimboldus
anlände till Sverige, blev denna tvekan så stor, att Mattias vägrade att
fullfölja postulationen. Detta påstående stammar från Gustav Trolles supplik
till påven i Rom.2 Visserligen kunna uppgifterna i denna icke utan vidare
godtagas, men i och för sig är det sannolikt, att Mattias ställde sig
avvaktande, när legaten kom till Sverige just med särskilt uppdrag att
handlägga målet mellan Sten Sture och ärkebiskopen, och därför tills vidare
drog sig tillbaka. Av olika anledningar lät ett kyrkligt avgörande i striden
från Arcimboldi sida vänta på sig. Enligt sin fullmakt måste denne, då
han ej förmådde ena parterna, framlägga de erforderliga papperen i Rom
och hänskjuta domslutet till påven. Därmed lät han sig också nöja och
avstod från ett positivare ingripande av hänsyn i första hand till Kristian II.
När nu legaten stod i begrepp att lämna landet3, visserligen med alla
handlingarna i målet klara att framläggas i Rom, var det likväl viktigt för
Sten Sture med hänsyn dels till allmänheten, som måste lugnas, dels till
klerus, att kunna peka på en positiv förordning om stiftet för den
kommande kritiska tiden. Det är i denna situation som åtgärden att förfalska kan
ha tillgripits av någon ledande inom sturepartiet. Möjligen har brevet av den
5 febr. 1519 uppställts efter diktamen av Sten Stures rådgivare, exempelvis
kanslern Peder Jakobsson och nedskrivits av Arcimboldi egen notarie. Att
brevet ej blivit uppsatt i legatens eget kansli, därpå tyder, som ovan
framhållits, att florentinsk tideräkning inte blivit använd. Har dokumentet
framlagts för legalen, måste denne tydligen vägrat sin underskrift av olika skä 1
Rent formellt kunde han med lätthet påpeka, att ban saknade fullmakt
därtill. Jakob Ulvsson, som med våld hindrals att närvara vid rättegången
i Arboga de sista dagarna av året 1518, har säkert också blivit förhindrad
att träda i förbindelse med Uppsalakapitlet. I själva verket hade han
sedan början av året 1517 varit under bevakning.4 Det spända
förhållandet mellan sturepartiet och den gamle prelaten nådde en höjdpunkt, då
Sten Stures folk våren 1520 överföll och plundrade Arnö och tog honom
till fånga. Från detta håll hade Sten Sture inte något att frukta. Medelst
det tryck han utövade på Uppsalakapitlet, när detta saknade överhuvud,.
1 Se härom HSH, 24. G. Carlsson, a. a., s. 283.
5 APD, VI, s. 259.
3 Redan vid mitten av mars var legaten i Lund. G. Carlsson, a. a., s. 301.
* HSH, 24, s. 88.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
