Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
hästen gå utan tillsyn, så han bryter benen av
sig, vad? dundrade klockarmor åt drängen.
Jasio kastade en förstulen blick på föräldrarna
och räckte Jagna handen.
— Adjö, Jagna, Gud vare med er!
— Skall det bära av till skolan redan?
Hon kände en plötslig beklämifing.
— Jag skall fara till prästseminariet med honom,
min snälla Borynowa, förkunnade klockarmor,
pösande av stolthet.
— Skall han läsa till präst?
Hon blickade häpen upp till honom. Han hade
just tagit plats på framsätet med ryggen åt
hästarna.
— Så här får jag se Lipce längre! ropade han
och svepte med blicken om fädernehemmets
mossiga tak och apelgårdarna, glittrande av dagg
och översållade av blom.
Hästarna föllo i sakta trav.
Jagna följde tätt efter britschkan. Jasio ropade
något till systrarna, som stodo och tjöto utanför
huset, men bara på henne såg han: på hennes
blåa, fuktiga ögon, klara som en majdag, på
hennes ljusa huvud med en tredubbel rad av
tjocka flätor över den vita pannan och ytterligare
två i en halvrundel kring öronen, på hennes
fin-hyllta ansikte, fagert som en nyponros.
Hon gick som viljelös, som förhäxad av hans
brinnande blick, hennes läppar darrade, hjärtat
bultade, och hennes ögon följde honom ödmjukt,
töckniga av ett ljuvligt rus.
Det var som om en förtrollad sömn hade
kommit över henne.
Först då vagnen vek av in på poppelvägen,
löste sig deras blickar från varann, de brinnande
länkarna brusto så plötsligt att Jagna fick som
en stöt och tvärstannade. Jasio viftade med
mössan till farväl och försvann så i skuggan under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
