- Project Runeberg -  Bönderna / 3. Våren /
318

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

318

Ett svagt leende gled över Borynas ansikte, han
blinkade med ögonen och de blåa läpparna rörde
sig, men inte ett ord fick han fram.

— Vill Gud kan ni nog bli frisk igen.

Han förstod tydligen, ty han runkade på
huvudet och vände sig liksom ovilligt bort. Åter
började han stirra på de vajande grenarna och
solstrimmorna, som gång på gång skeno honom i
ögonen.

Roch suckade, gjorde korstecknet och gick.

— Säg, är inte far liksom bättre ? frågade Hanka.
Han såg ut att fundera litet, och så sade han

med låg, allvarlig stämma:

— När en lampa skall till att slockna, skjuter
lågan i höjden en sista gång. Mig vill det tyckas
att det lider mot slutet med Maciej... Jag tycker
det är förunderligt att han ännu lever, han är ju
bara skinn och ben.

— Han äter ju ingenting, ibland vill han inte
ens ha mjölk.

— Ni måste vara beredda på att det blir slut
vilken dag som helst.

— Ja, säkert, herregud, säkert. Detsamma sade
Jambrozy i går, och han till och in ed rådde
oss att inte längre dröja med att beställa kistan.

— Nej, låt göra den, den behöver nog inte stå
och vänta länge... När själen har brått att komma
hädan, så kan ingenting hålla den tillbaka, inte ens
gråt, för då skulle väl somliga bli kvar ibland
oss i månghundrade år, sade han sorgset och
satte sig till mjölken hon gjort i ordning åt
honom. Allt under det han långsamt drack,
frågade han henne efter nytt i byn.

Hon upprepade vad han redan hört ute på
vägen av andra och började sedan vidlyftigt
utbreda sig över sina egna bekymmer.

— Var är Jozia? avbröt han henne otåligt.

— Hon är ute på åkern och sätter potatis ihop

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/3/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free