- On this page / på denna sida
- Rackare-nils.
- On this page / på denna sida
- Rackare-nils.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kitteln och blaskade. Och så voro de uppe och slängde i sig en
matbit emellan skurarna. Och där blev ett svärjande och
ett hoppande och ett dansande, så våra fattiga ungar fingo
inte nån fred på golvet utan måtte upp på ugnen och i
sängarna för att inte rent bli nertrampade. Och så sjungde
kältringarna kältringavisan:
<poem>
"Och vi hava seglat en långan natt
och alls inga fiskar vi fått,
men vi hava hittat en koungason
allt upp — uppå böljan den blå.
Och se hur det dammar uti lunden!
Rigittamarittariallara,
rittamarittariallara,
rittamarittarari."
<poem>
Och så söpo de, till öskaren ramlade ur händerna på
dem, och de somnade i julahalmen där på golvet, både stora
och små. Och jag hade, min liv, fått nog, jag med, för det
var med napp och nöd, jag orkte kralla mig upp i sängen
till Johanna Petternilla.
Men kältringarna lågo i en hög där på golvet. Och det
var jagu stadigare brudsäng, än vad Anna Britta och Axel
hade på sin tid. För de fingo ingen annan råd än att krypa
upp på Näregårds fähusränne. Och det var vid
midsommartiden, så det fanns la inte så värst tjockt med hö på de
gamla ruttna aletrolerna där. Och justament som Anna
Britta skulle till att lägga sig, så knäckte det till i de usle
alestängerna, och Anna Britta rätt ner i fähuset.
— Var blev du av, min lille vän? sa Axel.
— Å, jag hänger här nere skrevse över en kodj—l,
tyckte Anna Britta.
— Hahahaa!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
