- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjärde delen - I Glimminge och Kröplinge M.V.K. /
138

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - Rackare-nils.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Hur var det med dem om mornen då, kältringarna?
frågade Skorva-Kristian och klådde sig på låret.

— Hur det var med dem? tyckte rackaren. Å de mådde
la galant. De hade spanntröskare var endaste en. Men de
hade pyntat ner, där i halmen, så tvi tusan! Det är inte
justament herrskap att ha i husen, kältringar! — Johanna
Petternilla måtte upp och röka med eneris och sätta på
kitteln och koka kaffe, så vi fingo oss en gök att läka oss med.
Och både kältringarna och kältringakäringarna drucko
sina oddenarie gökar. Och kältringaungarna fingo kaffe,
stora kopparna fulla, och grasmade i sig sockerbitar och
kakor som de värste grisar. Och sen så voro de uppe i faten
efter stora fläskastycken och pölsor och köttbitar och hävde
i sig sovel, så de ända kunde sprängt sig — brödlöst!

— Den gamle Holgern var la med på bröllopet? Han
var ju farfar till bruden! sade Neta Karolina.

— Nej, tyckte rackaren, han, kräket, orkte inte fram
till vårt förr än dan efter. Eljes skulle han la varit med,
kan veta. Men han hade blivit dålig på vägen och måst ligga
i Näregård över trettondeafton. Och han var så klen, så
han maksade knappt att stå på sina ben, och uselt var han
hyllt. Rocken var så lasig, så den ene radden hötte och den
andre slog till, och bara bröstet tittade fram igenom
raddarna.

Så läto vi honom lägga sig vid fyren på en halmklippa,
och kältringarna bredde på honom en stor fjärdyna och
hällde i honom en rejäl sup, för han skulle tina upp,
stackaren.

— Å, herre Jesses, vad det var gott att komma till gott
folk! tyckte han då, kräket. Ska en bli tagen imot som en
människa, så ska det vara i fattigmans stuga. De dj—a
bönderna ä så snåla, så de ä färdiga att flå lusen för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bondeson/4/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free