Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saknas (t. ex. det ryska Aleksej). Bibliska namn ha stavats i
enlighet med 1917 års bibelupplaga. I fråga om geografiska namn ha
svenska namnformer använts, där vedertagna sådana finnas (t. ex.
Köpenhamn, Bryssel, Kanada, Kuba), i annat fall resp, länders
stavning, i fråga om utomeuropeiska kolonialländer i stor
utsträckning resp. moderlands. Vid transkription från icke latinska alfabet
har den största möjliga förenkling eftersträvats. I fråga om grekiska
ord har följts det bruk, som börjat vinna tillämpning i moderna
svenska översättningar från grekiskan, nämligen att omskriva såväl
κ som χ med k, såväl θ som τ med t samt ρ med r utan följande
h (t. ex. Kriton, Kronos, Atene, Tiryns, Rodos). Undantag härifrån
har gjorts i från grekiskan lånade naturvetenskapliga ord, som i
enlighet med bruket i arbeten av facket stavas med vedertagen
latinsk transkriptionsmetod. I arabiska, persiska och turkiska ord
ha olika t-, d-, s-, k- och h-ljud icke särskilts. Vissa för arabiskan
karaktäristiska gutturaler ha ej blivit återgivna. Arabiska skriften
utmärker endast tre vokaler, a, i, u, vilkas uttal dock skiftar
alltefter de omgivande konsonanterna. Såvitt möjligt ha nämnda
grundvokaler särskilt i arabiska ord återgivits med motsvarande svenska;
dock har konsekvens härutinnan icke varit möjlig, utan hänsyn i en
mängd fall måst tagas till traditionellt omskrivningssätt.
Beträffande indiska ord har ävenledes efter motsvarande grunder
förenkling iakttagits, varvid dock torde märkas, att i geografiska namn
den engelska nomenklaturen följts. Vid omskrivning av ryska ord
har redaktionen i många fall brutit med det traditionella
skrivsättet, som i allmänhet är influerat av tyskan, engelskan eller
franskan. I stället har transkriptionen helt lagts på svensk grund.
Särskilt att observera är den genomgående användningen av ks
i st. f. x (t. ex. Aleksandr), h i st. f. kh, ch m. m. (t. ex.
Arhangelsk, Sahalin) samt jo (uttal: jå) i st. f. e i egennamn såsom
Pjotr (Peter). Härigenom har största möjliga anpassning till det
ryska uttalet vunnits. Kinesiska namn ha stavats i enlighet med
ett av professor B. Karlgren i Göteborg för detta verk
uppgjort system, varvid är att märka, att tje- och sje-ljud skrivits
respektive ch och sh, tonande sje-ljud med j och j-ljud med y. För
japanska namn har redaktionen följt samma principer som professor
H. Hjärne i artikeln Japans historia i Nordisk Familjebok.
Genom en accent har angivits var huvudtonen skall ligga, varvid
den svenska tryckaccenten över lag tillämpats, även där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
