Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsförsäkring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Skogslagstiftning
828
skapslagarna och Magnus
Erikssons landslag rör. skogen berörde
huvudsaki. äganderätten i
samband med odlingens utbredning.
En framträdande roll i den äldre
S. spelade de sedan urminnes tid
bestående all m än n i n gar n a,
den jord, särskilt den skogsmark,
som var föremål ej för enskild
men för en menighets
(landskapets, häradets, socknens, byns)
samfällda äganderätt:
lands-allmänning, härads-allmänn in g (se d. o.),
socken allmän ning och
byaallmänning. Om
kronans försök att genom
skogs-regale göra skogsallmänningarna
till kronoallmänningar
se G r u n d r e g a 1 e. Mot
medeltidens slut och under 1500- och
1600-t. utfärdades talrika
förordningar om upplåtelse av
allmän-ningsskog för bergsbruket. De
första speciella
skogsförfattning-arna 1647 och 1664 betecknade
en begynnande
förbudslagstift-ning på detta område, då de
förbjödo svedjande utom för
uppodling å allmänningsjorden i hela
riket. I 1734 års skogsordning
lagfästes bl. a. principen att åt
bruksrörelsen som
rekognitions-skogar upplåta delar av
socken-och häradsallmänningar, ej
oundgängligen erforderliga för
delägarnas eget behov. 1793 och
1805 års skogsordningar
inne-höllo bestämmelser rör.
dispositionsrätt till skogarna och
föreskrifter rör. gränsregleringar
mellan kronoparker,
allmänning-ar och enskilda skogar. 1859
inrättades Skogsstyrelsen,
nuv. Domänstyrelsen (se
d. o.). Allmänna skogar skola
skötas efter av Domänstyrelsen
fastställda hushållningsplaner (jfr
Skogsindelning). Intill
början av 1800-t. gick S. för
en
skilda skogar huvudsaki. ut på
inskränkningar i
förfoganderätten till förmån för vissa näringars
1. statens intressen. Under
1800-t:s början upphävdes dock
successivt dessa lagar, så att nästan
obegränsad frihet betr, den
enskildes skogshushållning kom att
råda. Mot 1800-t :s slut bröt en
ny åskådning fram, som
småningom gav upphov till den moderna
S., vars ändamål i stort sett kan
sägas vara säkerställandet av
skogens framtida bestånd och
avkastning. Så stadgade den s. k.
dimensionslagen 1874 för
Norrb. l:s kustland, 1882
utsträckt att även gälla Västerb.
l:s kustland, att barrträd, som
avverkat ej hölle minst 7
decimaltum på 16 fots avstånd från
storändan, ej finge skeppas till
utländsk ort, sågas 1. intagas i
såg-inrättning. Undermåligt virke
fick utom till husbehov avverkas
blott efter utsyning av
skogs-statstjänsteman. Lagen, som
avsåg skydd åt den yngre skogen,
upphörde fr. o. m. 1925, då
skogs-vårdslagen utsträcktes att gälla
även Norrb. l:s och Västerb. l:s
kustland. — U t s y n i n g s - 1.
lappmark slagen, som
tillkom 1866 under arbetet med
av-vittringen i Norrland, stadgade,
att vid upplåtelser efter sagda
dag av skattehemman, uppkomna
av nybyggen, skulle hemmanens
ägare utan utsyning få blott till
husbehov avverka skog
(hus-behovsskog). Avverkning till
försäljning skulle få ske först
efter utsyning av
skogsstats-tjänsteman. När lagen tillkom,
var awittringen i huvudsak
genomförd i Norrland med undantag
av de båda nordliga länens
lappmarker, för vilka lagen alltså
närmast kom att gälla. Ägare av
frälse- och skattehemman samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
