Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slaver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981
Slaver
982
255 ff.) och b u 1 g a’ r e r, vilket
namn urspr. tillhörde ett
turkiskt-tatariskt krigarfolk, som på 600-t.
erövrade ö. delen av Balkanhalvön
(se Bulgarer) men upptogs av
de där bosatta S., i vilka
erövrar-na eljest spårlöst uppgingo. —
Västslaverna. De västligaste bland
den samslaviska befolkningen
började under första årh. e. Kr.
från Weichselbassängen strömma
västerut in i de av germanerna
evakuerade ö. delarna av
Tyskland (se Folkvandring).
Kanske redan på 200—300-t., i
varje fall senast på 500-t.,
nådde S. fram till Elbe och Oder.
Under 800-t:s senare del sträckte
sig deras invasion i Tyskland i n.
till en linje Kiel—Hamburg; s.
därom trängde de fram ett gott
stycke v. om Elbe och något v. om
Saale, behärskade övre Main och
nådde i s. fram till trakten av
Regensburg. Bland de sydligare
stammarna voro därvid
so’r-b e r n a de dominerande; n. om
dem bodde, från v. till ö., bl. a.
drev a’ner och p o 1 a’ b e r (v.
om och längs Elbes mell. lopp),
obotri’ter (vid n. Elbe),
luti’t i er 1. vele’ter (ö. om de
förra ända till Oder) och p o
mora’ n e r (mellan Oder och
Weichsel). Bekrigade av tyskarna under
400 år alltifrån Karl den stores
tid, förintades 1. germaniserades
dessa S.; de sista resterna av
dre-vaner och polaber utdogo på
1700-1.; kvar är nu endast en
liten sorbisk befolkning i Lausitz
(också kallad vender 1.
lau-sitz-serber) samt, införlivade med
Polen, rester av pomoranerna:
kassuber v. om Weichsel och
slo-vintser vid sjön Leba, n.ö.
Pommern. Kommande från Oder och
Weichsel, besatte t j e’ c k e r
-nas och slova’kernas
förfäder Böhmen, Mähren och
n.v. delen av Ungern;
förenade i statsbildningar på 600- och
800-t. (det böhmiska riket under
Samo och det mähriska under
Svatopluk), kommo de
västligare, .tjeckerna, snart i allt
fastare förbindelse med Tyskland,
under det att de östligare,
slovakerna, underkuvades av
Ungern. Härigenom differentierades
dessa länge enhetliga stammar.
N. om dessa, i trakterna
mellan Warthe och n. Bug,
kvarstan-nade på sina gamla boplatser de
stammar, som småningom slöto
sig samman till ett polskt rike,
däribland polanerna ,”slättborna”,
vid Warthe, som gåvo riket dess
namn, och masovierna 1.
masurer-na ö. därom. — östslaverna. De
östligaste bland den samslaviska
befolkningen började tidigt,
begagnande sig av det bekväma
flodnätet, sprida sig österut. De
finska folk, som urspr. bebott det
egentliga Ryssland ända till s. om
Moskva, veko undan utan
egentligt motstånd. Redan på 500-t.
e. Kr. hade S. nått Ilmen i n. och
Don i ö.; vägen mot Svarta havet
spärrades däremot av de där i våg
på våg västerut framströmmande
turkisk-tatariska folken. En tid
under de till s. Ryssland
framträngande östgoternas välde,
vilket satte djupa spår i deras
kultur, bildade de östslaviska
stammarna under 300—500-t. ett
mäktigt rike kring Dnjepr och
Dnjestr, omtalat i samtida antika
källor; S. kallas där ”antes”,
trol. namnet på den ledande
stammen; riket erövrades i slutet av
600-t. av avarerna, vilkas välde
över S. dock blev kort. En
varaktigare östslavisk statsbildning
verkställdes sedan av nordiska
vikingar, ”rus”, som redan i slutet
av 800-t. slagit sig ned vid
La-doga och sedan under anläggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
