Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slaviska språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
991
Slaviska språk
992
h (Praha, Prag), den bevarar
liksom serbiskan stavelsebildande
r men dessutom också, ensamt
bland S., stavelsebildande l: krk
(hals), vik (varg); den bildar
(liksom ukrainskan) i fråga om
konsonantmuljeringar en
övergång från de starkt muljerande
ryskan och polskan till de ytterst
sparsamt muljerande sydslaviska
språken; muljerat r blir här,
liksom i polskan, ett s;e-ljud, där
dock r-artikulationen också höres
(tecknat f); gammalt u blir i:
lud (folk) blir lid; dessa båda
sista drag saknas i slovakiskan,
som i det hela står på ett något
äldre utvecklingsstadium och i
viss mån bildar en övergång till
östslaviskan. — De olika S. ha
— jämte gemensamma lånord,
bl. a. många germanska, främst
inlånade från östgoterna -—
upptagit talrika lånord från sina
grannar: ryskan från tatariska,
serbiskan och bulgariskan från
turkiska, slovenskan, tjeckiskan
och polskan från tyska. — 3.
De olika S : s litterära
utformning och
spridning. (Siffrorna i det följande
avse ej emigranter.) Ryskans
karaktäristiska drag voro på
1300-t. i det hela färdigbildade;
som litterärt språk brukades
emellertid i regel alltjämt
kyrko-slaviskan, något uppblandad med
ryska element; ett ryskt
litteraturspråk, byggt på folkspråket
(ehuru med många kyrkoslaviska
lån), skapades eg. först på 1700-t.
(Lomonosov) och fick sin slutliga
utformning i början av 1800-t.
(Karamsin och Pusjkin) ; många
radikala nybildningar ha
introducerats efter revolutionen. Talas av
c:a 80 mill. (därav i Europeiska
Ryssland 70 mill.). Vitryska
var kanslispråk i Litauen, innan
detta gick upp i Polen; ett
vit
ryskt litteraturspråk (spec.
använt i pressen) daterar sig från
de senaste årtiondena. Talas av
bortåt 10 mill. Ukrainsk an
framträdde i litterära urkunder
först på 1700-t.; ett ukrainskt
litteraturspråk skapades först på
1800-t. Under tsartiden officiellt
betraktad som en rysk dialekt och
kallad lillryska, talas den av 35
mill. Bulgariska, som på 800-t.
blev den slaviska världens
kyrkospråk, bevarade i litterära
urkunder länge det gamla språkets
ka-raktäristika; först på 1800-t.
lädes landets ö. dialekter till grund
för ett modernt riksspråk. Talas
av något över 4 mill. De s e r b i s
-k a språkurkunderna voro under
medeltiden starkt influerade av
kyr koslaviska, på 1600-t. av
ryska; i början av 1800-t.
upphöjde Vuk Karadzic radikalt
folkspråket (sto-dialekten) till
riksspråk. Talas av icke fullt 10
mill. Slovenskan, varå de
äldsta dokumenten härröra från
800—900-t., var på 1500-t.
bäraren av en rätt rik litteratur. Det
därvid brukade språket, nu
tämligen främmande för de moderna
dialekterna, är sedan 1800-t. åter
litteraturspråk. Talas av bortåt
1% mill. Polska urkunder
föreligga först på 1300-t. Det polska
riksspråket (ss. litterärt språk
länge tillbakaträngt av latinet) är
närmast baserat pä den storpolska
dialekten; dess spridning in på
urspr. vitryskt och ukrainskt
område har satt åtskilliga spår i
dess utveckling. Talas av omkr.
20 mill. Tjeckiskan, varå
minnesmärken finnas från slutet
av 1200-t., var i livligt litterärt
bruk på 1500-t. men trängdes
därefter tillbaka av tyskan; sedan
mitten av 1700-t. levde det en
tid nästan bortglömda
skriftspråket åter kraftigt upp. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
