Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statskontoret ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1467
Statslära—Statsreglering
1468
m e r 1 o t t e r i e t. Framemot
mitten av 1880-t. framträdde
emellertid en moraliskt betonad
reaktion mot lotterispelandet.
Motioner om inrättande av ett
svenskt S. ha ofta men utan
framgång väckts i riksdagen. Först
1923 medgavs anordnande av
vadhållning medelst totalisator (se
d. o.). Premieobligationslotterier
ha även inrättats. En
utredning-rör. inrättande av ett svenskt S.
har efter uppdrag 1922 verkställts
av prof. C. V. L. Charlier. — S.
förekommer i en stor del länder.
I Europa märkas klasslotterier i
Danmark, Nederländerna,
Preussen, Spanien, Ungern och
Österrike, enkelt lotteri i Norge,
nummerlotterier i Italien och
Österrike samt
premieobligationslotterier i Belgien, Frankrike,
Schweiz och Tyskland.
Statslära, allmän S.,
vetenskapen om statens natur. S. ingår
som en gren i statskunskapen
men plägar även, ss.
behandlande rättsfilosofi och statsteori
(se dessa ord), hänföras till
filosofin (se d. o.).
Statsmakt, sammanfattande
benämning på statsstyrelsens
befogenheter. Uppkomsten av en
oomtvistlig S. utgör
förutsättningen för varje ordnat statsliv.
S. utövas av mänskliga
individer ss. organ för staten.
Omedelbara benämnas de
statsorgan, vilka grunda sin existens
direkt å statsförfattningen och ej
lyda under andra — i vanliga fall
regering, folkrepresentation och
domstolsväsen. övervägande delen
av förvaltningsapparaten utgöres
av medelbara organ, vilka sortera
under ett omedelbart statsorgan
och av detta i sin verksamhet
begränsas. — Med S. i inskränkt
och oegentlig bemärkelse avses
ofta viss del av S:s utövning, ss.
den verkställande (utövande)
makten, den lagstiftande och den
dömande. Denna indelning härrör
från Montesquieu och har spelat
en framträdande roll i
kpnsti-tutionalismens utveckling (se
Maktfördelningsläran
och Statsteori).
Statsmedicinska anstalten
består av de var för sig arbetande
Statens bakteriologiska, Statens
farmaceutiska och Statens
rätts-kemiska laboratorier (se dessa
ord).
Statsmeteorolog, titel på vissa
tjänstemän vid Statens
meteoro-logisk-hydrografiska anstalt.
Statsminister, se S t a t s r å d.
Statsobligation, av staten
utställd obligation (se
Obligationslån).
Statsorgan, se Statsmakt.
Statsreglering. Med stat
förstår 1809 års R. F. utgiftsstat och
med S. bestämmandet av
budgetens, riksstatens, utgiftssida.
S t a t s r e g 1 e r i n g s r ä 11 blir
således rätten att bestämma, till
vilka ändamål statsmedlen skola
användas, d. v. s. rätten att
bestämma anslagen (se
Statsanslag), i motsats till
beskattningsrätten, som innebär rätt att
bestämma, huru de till anslagens
täckning erforderliga medlen skola
åvägabringas. Medan
beskattningsrätten, tänkt som en det
svenska folket tillkommande
befogenhet, är urgammal, är
stats-regleringsrätten vida yngre. Först
genom 1723 års R.O. bundos
konungens händer härvidlag, i det
att ständerna ålades att ”efterse”,
bl. a. ”huru staten må inrättas”.
Statsregleringsrätten kom dock
icke under frihetstiden att betyda
så mycket för ständernas
maktutövning, då S. egentligen kom att
bestå i tillskapandet av en
supple-mentarstat till Karl XI :s
normal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
