Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsreglering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1469
Statsreglering
1470
stat 1696, vilken skulle ligga till
grund. Genom 1772 års R.F. blev
S. ånyo konungens ensak, med den
obetydliga inskränkningen, att
han skulle uppvisa statsverkets
tillstånd inför ett ständernas
utskott. Men med 1809 års R.F.
lades S. åter under ständerna och
är numera en hörnsten i
riksdagens maktställning. -—-
Begreppet S. fattas emellertid även som
likbetydande med hela den
verksamhet, varur budgeten framgår
som produkt. I denna bemärkelse
t ages ordet t. ex. i det ”memorial
angående statsregleringen”, som
även är känt under namn av
finansbetänkandet, varom mera
nedan. Till sin realitet är budgeten
en hushållsplan, en
förhandsbe-räkning av statens inkomster och
utgifter under en viss
finansperiod, budgetåret. Detta
räknas sedan 1923 från 1 juli
samma år som budgeten uppgjorts
av riksdagen. Riksstatens
uppställning var förr övervägande
bestämd av statsrättsliga
synpunkter, ss. skillnaden mellan
stats-och riksgäldsverk, mellan
ordinarie inkomster och bevillningar,
numera åter av finansteoretiska.
Genom riksstaten för 1912
vid-togs en förändring, som avsåg att
sammanföra likartade inkomster
och utgifter oberoende av deras
statsrättsliga natur och att
inordna dem i en enhetlig, statens
hela finansförvaltning, till såväl
debet som kredit, åskådliggörande
balansräkning. Till skillnaden
mellan ordinarie inkomst och
bevillning togs emellertid hänsyn
såtillvida, att efter inkomstpost
av sistnämnd art tillädes ordet
bevillning. Huvuddragen äro
-.Inkomster: A. egentliga
statsinkomster: I. Skatter, t. ex.
man-talspengar; inkomst- och
förmögenhetsskatt (bevillning) ;
tull
medel (bevillning). II. Uppbörd i
statens verksamhet, t. ex. lots-,
fyr- och båkmedel, bidrag till
Bank- och fondinspektionen. III.
Diverse inkomster. B. Inkomster
av statens produktiva fonder. I.
De affärsdrivande verkens (post,
telegraf, m. m.) avkastning. II.
Utdelning å aktier (Luossavaara
—Kiiruna, Tobaksmonopolet). III.
Överskott- å utlånings- m. fl.
fonder. C. Andel i
riksbanksvins-ten. D. I anspråk tagna
kapitaltillgångar, t. ex. statsverkets
kassafond. E. Lånemedel. —
Utgifter: A. Verkliga utgifter:
1) Huvudtitlarna (se d. o.), av
vilka den 11: e, pensions- och
in-dragningsstaterna, nu benämnes
pensionsväsendet; 2) oförutsedda
utgifter; 3) riksdags- och
revi-sionskostnader; 4) räntor å
statsskulden. B. Utgifter för
kapitalökning: 1) Statens
affärsverksamhet, t. ex. för
statsbane-byggnader; 2) avsättningar till
fonder; 3) avbetalning å
statsskulden. — Initiativet till S.
ligger principiellt i K. M:ts hand
och tages genom den s. k. s t a t s
-ve rkspr oposition en, men
motionsrätt finnes, för
utgifternas del stödd på praxis, för
be-villningarnas på R.O. § 40, som
uttryckligen tillerkänner
bevillningsutskottet sådan rätt. Bland
materialet till
statsverksproposi-tionen är särskilt att märka
Riks-räkenskapsverkets förslag till
beräknande av statsverkets
inkomster och för riksgäldsverkets del
den skrivelse om
Riksgäldskonto-rets inkomster och utgifter, som
dess fullmäktige avlåta.
Beredningen i riksdagen är fördelad så,
att utgiftsfrågorna hänskjutas
till statsutskottet, dock sedan
1909 med två undantag:
jordbruksdepartementets stat beredes
av jordbruksutskottet, pensions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
