Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsreglering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1471
Statsreglering
1472
väsendets av bankoutskottet. På
inkomstsidan samarbeta stats- och
bevillningsutskott. Urspr.
åsyftades, att statsutskottet skulle
genom beräkning av de ordinarie
inkomsterna utreda, huru mycket
därutöver erfordrades av
bevillning, för att utgiftsstaten skulle
täckas, varefter
bevillningsutskottet skulle få i uppdrag att utreda,
huru detta belopp skulle
åvägabringas. Så sker emellertid icke.
Statsutskottet behandlar visserl.
alltjämt beräkningen av de
ordinarie inkomsterna, men
bevillningsutskottet avvaktar icke
statsfyllnadssummans
fastställande utan griper sig långt
dessförinnan an med utredningen av
bevill-ningsfrågorna. En annan
avvikelse föreligger med avseende å
statsfyllnadssummans omfattning och
sättet för dess konstatering.
R.F. betecknar samtliga
bevill-ningar som statsfyllnadssumma; i
praxis har däremot den s. k.
allmänna bevillningen (= bevillning
av fastighet och av inkomst)
länge fått göra tjänst som sådan.
Den var dock genom sin brist på
smidighet föga lämpad därtill,
varför man måste från andra håll
hämta vad som erfordrades för
nya behovs täckning. Denna
statsfyllnadssumma blev till en tom
form, den sista termen i ett
räkne-stycke, vars facit var på förhand
givet, och när 1910 inkomst- och
förmögenhetsskatten avlöste den
allmänna bevillningen som
uttryck för den direkta
beskattningens princip, föll även denna
form bort. Sedan dess ha alla
be-villningarna formellt sett intagit
samma ställning till salderingen i
riksstaten, och detta trots att
1919 inkomst- och
förmögenhetsskatten gjordes rörlig på helt
annat sätt än förut genom
införande av principen om en för varje
budgetår fastställd skatteprocent,
ett indextal t. ex. 175 1. 165 %
(grundbeloppet = 100 %),
varigenom möjliggöres att utan
ändring av i inkomst- och
förmögen-hetsskattelagen angivna grunder
genom höjning 1. sänkning av
pro-centsiifran anpassa det direkta
skattebeloppet efter behovet.
Statsregleringsproceduren i
riksdagen gestaltar sig således
numera på följande sätt:
statsutskottet går igenom
utgiftssidan post för post och avlåter
till riksdagen sina betänkanden
däröver, av vilka de viktigaste
och mest konstitutiva äro de,
som avse de olika huvudtitlarna.
Samtidigt pågår
bevillningsutskottets behandling av
bevill-ningsfrågorna, resulterande i en
rad därav betingade utlåtanden,
vilkas facit sedan dragés i det
betänkande angående beräkningen
av bevillningarna för budgetåret,
varmed detta utskott vanl.
avslutar sin verksamhet för riksdagen;
därefter skrider statsutskottet
till att ställa balansen för det
hela i finansbetänkandet.
Där intager utskottet sitt förslag
till beräkning av de ordinarie
inkomsterna, rekapitulerar de
beslut, som riksdagen förut fattat
så på inkomst som utgiftssidan
och bifogar till sist sitt förslag
till riksstat. Nu har
riksdagsarbe-tet kommit till den punkt, där de
budgetära tvistefrågorna i regel
föreligga lösta. Vad som återstår
är en ren formalitet: riksdagens
beslut om skrivelse till K. M:t
med ny riksstat. — Nu skildrade
procedur är en produkt av en
specifikt svensk rättsutveckling,
vida skild från den kontinentala
av finanslagsteorin behärskade.
Den mest i ögonen fallande
skillnaden ligger i själva
behandlingssättet med därav följande
rätts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
