Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsrevision ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1473 Statsrevision—Statsråd 1474
verkningar. Den kontinentala
budgeten är formellt sett en lag,
för vars tillkomst kräves ett till
varje detalj sig sträckande
samtycke av alla faktorer i
lagstift-ningsmyndigheten, t. ex.
konungen och representationens båda
hus. Klickar det definitivt på
någon enda punkt, faller det hela.
I Sverige däremot är budgeten
icke en på detta sätt rättsligt
sammanhängande enhet. Vår
riks-stat är en kodifikation av förut
fattade, i och för sig rättsgiltiga
beslut, och eventuella
meningsskiljaktigheter kamrarna emellan
utjämnas i sista hand genom
gemensam votering. En annan
skillnad ligger på maktfördelningens
område. Där finanslagsteori
gäller, ger lagformen konungen och
vartdera huset en formellt sett
självständig medbeslutanderätt,
som sträcker sig till hela det
budgetära området. I Sverige
är budgetens fastställande
riksdagens ensak. Konungens andel
däri begränsar sig till det
inflytande han faktiskt utövar
genom sitt initiativ samt
genom den utredning och den
avvägning mellan olika statsbehov,
som kommer till synes i
stats-verkspropositionen. Det nu sagda
innebär dock icke, att riksdagen
har frihet att begagna sin rätt
hur som helst. Att bestämma
anslagen är en riksdagens funktion,
men vid utövningen därav måste
hänsyn tagas till staten rättsligen
åvilande förpliktelser. Detta visar
sig dels i förhållande till å lag
grundade 1. av konung och
riksdag gemensamt i annan ordning
upprättade institutioner, dels i
förhållande till tredje man. Om
riksdagens bundenhet av K. M:t i
visst avseende å inkomstssidan se
Statsinkomster. Slutligen
är att märka, att budgetens
rea
lisation under det finansår, för
vilket den är avsedd, ligger i
K. M:ts hand; det tekniska
uttrycket för denna hans funktion är
utanordning. Därvid gälla
för honom samma hänsyn som för
riksdagen vid
anslagsbestämning-en, men därutöver har han,
alltefter anslagens olika natur (se
Statsanslag), att pröva,
huruvida och i vilken
utsträckning ett anslag skall under
budgetåret tagas i anspråk. Riksdagen
kan icke tvinga K. M:t att göra
en utgift genom att bevilja medel
därtill. Även på inkomstsidan har
han ett visst inflytande. Men om
såväl det ena som det andra
gäller, att det här är fråga om en
efterhandsrätt, vilken icke
inverkar på budgeten som sådan utan
framträder först, när denna skall
tillämpas.
Statsrevision, den granskning
av statsverkets, Riksbankens och
Riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning, som årligen
sker genom
statsrevisorerna 1. riksdagens
revisorer. Revisorerna, som skola vara
12 (jämte 6 suppleanter), väljas
vid varje lagtima riksdag, hälften
av vardera kammaren. Varje
revision omfattar ett budgetårs
avslutade räkenskaper. För
granskningen gäller av riksdagen
antagen instruktion 19 maj 1893.
över granskningens resultat
avgivas av revisorerna berättelser.
Statsrevisorernas anmärkningar
skola, sedan vederbörande
däröver avgivit förklaringar, av
riksdagen överlämnas till
vederbörande utskotts granskning och
vid. behandling. Särskilda
revisorer utses för granskning av
Riksbankens avdelningskontor i
orterna.
Statsråd, beteckning i Sverige,
Norge, Danmark och Finland
47. — L e x. X. Tr. 17. 6. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
