Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsrevision ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1475
Statsråd
1476
dels å den rådgivande
korporation, ministä’r 1. konse’lj,
vilken grundlagisenligt skall
biträda statschefen i rikets styrelse,
dels i Sverige och Norge å led. i
denna korporation (i Danmark
och Finland grundlagsenligt
kallade ministrar, vilket även i
Sverige i dagligt tal är vanligt), dels
även på denna korporations
sammanträde. I vissa länder (ss. i
Ryssland före 1917) förekommer
benämningen S. ss. enbart en ren
titel. I Sverige inrättades S.
genom 1809 års R. F. ss. en
motsvarighet till det gamla riksrådet
(se d. o.). Urspr. bestod S. av
två statsministrar,
justitiestats-ministern och
utrikesstatsminis-tern, sex statsråd och
hovkanslern; dessutom ägde
statssekreterarna säte och stämma i S. i
de mål, som av dem föredrogos.
Denna organisation, där S:s led.
voro skilda från det förberedande
arbetet, upphävdes genom
depar-tementalreformen 1840, enl. vilken
S. skulle bestå av chefer och
föredragande för var sin gren av
riksstyrelsen, departement (se d. o.),
samt tre led. utan departement,
de s. k. konsultativa S.
(”konsulterna”, S. ”utan portfölj”). 1876
inrättades det nuv.
statsminister-ämbetet. Konungen äger till led.
av S. kalla ”kunnige, erfarne,
redlige och allmänt aktade
in-födde svenska medborgare av
den rena evangeliska läran”,
dock ej samtidigt de som äro
i rätt upp- och nedstigande
skyld-skap, syskon 1. äkta makar. Av de
konsultativa S. böra två förut ha
förvaltat civil statstjänst.
Statsministern och ministern för
utrikes ärendena (utrikesministern)
inneha rikets högsta värdighet
(jfr Excellens), och de övriga
led. av S. komma dem i rang
närmast. Statsministern, vartill
konungen kallar en led. av S., kan
vara departementschef 1. icke samt
är S:s främste led. och
sammanhållande kraft men äger ej någon
i lag bestämd myndighet utöver
övriga led. av S. Led. av S. äro
förtroendeämbetsmän och få ej
samtidigt utöva 1. uppbära
inkomster från annat ämbete. —
Alla regeringsärenden med
undantag av kommandomålen (se d. o.)
skola inför konungen i S. av
resp, departementschefer
föredragas och där avgöras. I S. skall,
för att beslut skall kunna fattas,
minst tre led. jämte
föredraganden vara närvarande. Samtliga
led. av S. skola övervara mål av
synnerlig vikt.
Utomordentlig t S. hålles vid frågor om krig
och fredsslut och skall bestå av
samtliga led. av S. Före 1909 fanns
en särskild ordning stadgad för
behandlingen av dels s. k. m i
-n i s t e r i e’ 11 a mål, d. v. s.
ärenden ang. rikets förhållande
till främmande makter, dels
justi’tieärenden. De förra
avgjordes is. k. ministeriell
konselj, bestående endast av
utrikesstatsministern, resp,
utrikesministern ss. föredragande
och en annan, efter 1885 två
andra led. av S., de senare i den
s. k. justitiekonseljen,
som skulle bestå av
justitiestats-ministern, resp, justitieministern,
minst två statsråd, två justitieråd
och, före 1840,
justitiekanslern.—-S., ofta kallad regeringen, är en
rådgivande myndighet. Konungen
ensam fattar de formliga
besluten. I vissa undantagsfall kan
S. fungera som
interims-r eger ing och vissa led. av S.
ss. tillförordnad
regering (se dessa ord). Led. av S.
skola bereda och föredraga
ärendena. Vederbörande
departementschef har att kontrasignera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
