Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsrådssaken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1477
Statsrådssaken—Statsservitut
1478
konungens beslut samt ge
desamma verkställighet. S: s led.
böra till protokollet yttra sina
meningar. Den det ej gjort, anses
ha styrkt konungen i besluten. För
sina rådslag resp, underlåtenhet
att yttra sig äro led. av S.
ansvariga (se
Ministeran-svårighet och Riksrätt).
Statsrådsprotokollet, som utgör
den officiella fixeringen av
K. M:ts beslut, föres särskilt för
varje departement av dess andre
kanslisekreterare (för
utrikesdepartementet av byråsekreterarna)
samt, i .nådeärenden, av
protokollssekreterarna. Det justeras
enl. praxis i statsrådsberedningen
samt underskrives av regenten och
samtliga led. av S., som varit
närvarande. Statsrådsprotokollen får
enl. T. F. § 2 icke utan K. M:ts
tillstånd tryckas 1. utbekommas
inom 50 år från dess datum. — S.
hålles i regel en gång i veckan
(vanl. fredag). Ärendena beredas
dessförinnan av olika verk och
myndigheter efter remiss från
det departement, vartill ärendet
hör. En sista handläggning sker i
statsrådsberedningen,
vilken, ehuru ej omnämnd i
grundlagarna, uppkom tidigt
under det nya statsskicket och
regelmässigt består av den
departementschef, till vilken resp,
ärenden hör, samt de konsultativa
statsråden, varjämte ofta, särskilt
när viktiga frågor förekomma,
andra led. av S. äro närvarande,
s. k. allmän beredning.
Föredragningen skötes av
departementst jänstemän 1. andra
särskilt tillkallade ämbetsmän. De
senare årens utveckling på
för-fattningslivets område har till
statsrådsberedningen förlagt det
reella slutliga avgörandet av
rege-ringsärendena.
Statsrådssaken, se
Svensknorska unionen.
Statsrätt, vanl. den del av den
offentliga rätten, som omfattar
statens författning och
statsmaktens organisation,
statsför-fattningsrätt (jfr
Statsvetenskap), understundom i
vidsträcktare mening liktydigt
med offentlig rätt. S. ss.
vetenskap räknas till rättsvetenskapen.
Statssekreterare, beteckning å
en högre ämbetsman i flera
länder. I England t. ex. är Secretary
of State (liksom i Tyska riket
Staatssekretär före 1918)
benämning ä ministrarna för vissa
viktiga departement. — I Sverige
nämnes S. redan i 1634 års R. F.,
och i alla följande R. F. upptages
S. bland kansliets främsta
tjänstemän. Enl. 1809 års R. F. i den
ursprungliga lydelsen förestodos
kansliets fyra expeditioner av var
sin S., vilken i statsrådet föredrog
ärendena och där vid detta
tillfälle hade säte och stämma.
Genom 1840 års departementalreform
upphävdes
statssekreterarämbe-tet. 1917 inrättades detta i annan
form. S. äro numera statsrådens
närmaste ämbetsmän inom
vederbörande departement och ha till
sitt huvudsakliga
verksamhetsområde de ärenden, som beröra
K. M:ts förhållande till
riksdagen, utarbetandet av propositioner
m. m. I justitie- och
handelsdepartementen är S. tillika
expeditionschef. I utrikesdepartementet
kallas motsvarande
befattningshavare kabinettssekreterare.
Statsservitut, inskränkningar i
en stats territoriella överhöghet,
varigenom staten med hela 1. en
del av sitt territorium varaktigt
förpliktas att i ett visst begränsat
avseende tjäna annan stats
intresse. Affirmativa äro de S., som ge
en stat rätt att utföra vissa
hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
