Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsrådssaken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1479
Statsskick—Statsteori
1480
lingar å annat statsområde, ss.
militär genommarsch,
utnyttjande av hamn, anläggande av
järnvägar 1. telegrafkablar å
främmande område. Negativa äro de
S., som medföra för en stat rätt
att av annan stat kräva
avståendet från utövande av sin
territoriella överhöghet i visst
avseende, ss. förpliktelse för en stat att
å visst område ej anlägga
befästningar (t. ex. på Å 1 a n d). Man
skiljer även mellan S. av
ekonomisk och militär art. Den
lapparna tillerkända betesrätten inom
norskt, resp, svenskt område (se
Renbet es f rågan) utgör ett
slag av ömsesidigt S.
Statsskick, detsamma som
statsform.
Statsskuld. Lån upptagas av
staterna i allm. för utgifter av
mera extraordinär natur (t. ex.
järnvägsbyggen 1. andra stora
anläggningar, krigskostnader), vilka
ej täckas av skatteinkomsterna
vid tiden för utgiften, men även
för utgifter, då de tillfälligt ej
täckas av disponibla tillgångar.
S. kunna ur förvaltningsrättslig
synpunkt indelas i
förvaltnings-skulder, som uppstå tillfälligt
på grund av
förvaltningsorganens ekonomiska transaktioner,
och finansskulder 1. egentliga
S.; i finanstekniskt hänseende
indelas S. i svävande och fonderade,
varvid indelningsgrunden är
tiden för återbetalningen. Till de
svävande höra
förvaltningsskul-der, kortfristiga lån och
(inlös-liga) sedlar; de senare äro
antingen amorteringslån, som avbetalas
efter någon viss plan, 1.
ränte-skulder, utan plikt, men väl rätt
för staten att amortera. Ur andra
synpunkter indelas S. i inländska
och utländska, frivilliga och
tvångslån o. s. v. — Särskilt
genom världskriget växte de flesta
staters skulder i oerhörd grad.
Sveriges S. var 1913 648,286,603
kr. och 1926 1,735,286,369 kr.
Statsskuldbok, hos
Riksgälds-kontoret förd liggare över
statsobligationer. Varje innehavare av
obligation till svenskt statslån
kan få obligationen deponerad
hos Riksgäldskontoret och
inskriven i S. över inskrivningen
lämnar Riksgäldskontoret certifikat,
som kan överlåtas till viss man,
varom anteckning skall ske hos
Riksgäldskontoret. Obligation
kan deponeras såväl med som
utan kupongarket. I förra fallet
utbetalas räntan kontant i
Riksgäldskontoret 1. översändes i
postanvisning 1. check.
Statssocialism, en
samhälls-åskådning, som vill med
bevarande av det bestående samhället
inrangera bland statens uppgifter
ett vidsträckt ingripande i
näringslivet och en omfattande
välfärdspolitik, huvudsaki. i syfte
att dels åstadkomma en
rationellare folkhushållning med mindre
spelrum för tillgodoseende av
enskilda profitintressen, dels främja
de mindre bemedlade
samhällsklassernas försörjning och
välfärd. S. har utbildats främst i
Tyskland under slutet av 1800-t.,
huvudsaki. av
”katedersocialisterna” (se d. o.). Som steg i riktning
mot S. kunna räknas den ökade
omfattningen av statens
affärsdri-vande verksamhet och av dess
socialpolitik.
Statsteori, statsdoktrin,
samhällsteori, läran om
statens väsen och ändamål. Sedan
urminnes tid har tänkandet
sysselsatt sig med problemen om
statens natur och grund. I forntidens
österländska monarkier, Egypten,
Babylonien, Persien, uppstod den
teokra’tiska S., innebärande att
staten skapats av högre,
gudom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
