Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stikisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1579
Stil
1580
vilken gjutes i en m a t r i’ s.
Denna framställes genom att man i
ett kopparstycke inslår en
graverad negativ stämpel, p a t r i’ s, av
stål, efter vilken matrisen får sin
form. De tidigaste stilsorterna
framställdes efter mönster av de
av bokpräntarna använda
bokstavstyperna och götos för hand
i därför tillverkade
gjutinstru-ment samt saknade sinsemellan
systematisk överensstämmelse.
Numera gjutas stiltyperna i
härför konstruerade maskiner,
vilka ha en kapacitet av 2,000—
4,000 typer per tim. I avseende
till sina dimensioner, kägel,
indelas stilarna efter ett på den
s. k. punkten (0,376 mm.)
byggt system, vilket grundlädes
under förra hälften av 1700-t.
Detta systems mest kända
till-lämpare äro den franska
boktryc-karfamiljen Didot (se d. o.), efter
Stil. I. Stämpel (patris). II. Matris. III.
Färdig stiltyp. A—B. kägel. C—D.
Typtjocklek. 1. Utpunsning. 2. Hårstreck.
3. Schattering. 4. Stam. 5. Släppet. 6.
Skuldran. 7. Gjutmärke. 8. Signatur.
9—10. Foten.
vilken det numera i Europa mest
förekommande kägelsystemet, D i
-dot-systemet, fått sitt
namn. Punktsystemet har
följande indelning: %-petit = 1 punkt,
%-petit (kvartpetit) = 2
punkter, % cicero (kvartcicero) = 3
p., %-petit (halvpetit, diamant)
= 4 p., %-corpus (halvcorpus,
pärl) = 5 p., %-cicero
(halv-cicero, nonparelj) = 6 p.,
%-mittel (halvmittel, kolonel,
mig-non) = 7 p., petit = 8 p., borgis
= 9 p., corpus = 10 p., cicero =
12 p., mittel = 14 p., tertia = 16
p., text (sekunda) = 20 p.,
2-cicero (dubbelcicero) = 24 p.,
2-mittel (dubbelmittel = 28 p.,
fin kanon (dubbeltertia) = 32 p.,
3-cicero (kanon) = 36 p., grov
kanon = 40 p., 4-cicero (missal,
konkordans) = 48 p., 5-cicero
(grov missal) = 60 p., 6-cicero
(fin sabon) = 72 p., 7-cicerö
(grov sabon) = 84 p. o. s. v. De
olika storlekarna benämnas
grader, samtliga grader med samma
karaktär i gravyren från minsta
till största storlek ett g a r n i
-t y’ r. — Med avseende på
gravyren indelas stilarna i a n t i’ k v a
(antikva), kur si’v (kursiv) och
f r a k t u’ r (fraftiu) samt vidare
i brödstilar,
rubrikstilar, titelstilar m. fl.
Brödstilar kallas de stilsorter, som
vid sättning begagnas till den
egentliga texten. Rubrik- och
titelstilarna gjutas i en mängd
Stilkäglar från 4 till 14 punkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
