Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stilett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1581
Stilett—Stilistik
1582
olika snitt, ss. smala, breda,
magra, smalfeta, halvfeta och
feta. De olika stilgarnityren ha
ett otal särbenämningar, ss.
anglian, bodoni, caslon,
chelten-ham, cochin, égyptienne, elzevir,
garamond, gra sset, grotesk,
götisk, holsatia, jenson, jonisk,
medieval, nordisk, plantin,
renässans, romansk, rond, schwabach,
sorbonne m. fl. I allm. gjutas
typerna med endast ett
bokstavs-tecken. Undantag äro 1 i g a t u’
-r e r n a, vilka i antikvastilarna
äro: ff, fi, fl, ffi, ffl och i
frakturstilarna dj, (f, ff. fi, fl, II, fi, ff,
fl, Ü, ff, ft, 3- Varje stilsort
innehåller mestadels stora
bokstäver, v e r s a’ 1 e r
(VERSA-LER), små, g e m e’ n a (gemena),
siffror och skiljetecken. I
antikvastilarna användas dessutom
de s. k. k a p i t ä’ 1 e r n a
(kapitälerna), en mindre
ver-salsort för utmärkandet av
personnamn i vissa fall. För
utfyll-ning av mellanrum mellan de
olika orden i en rad gjutes en
lägre typsort, utan gravyr, kallad
u t slu t n i ng, vars vanl.
förekommande delar kallas fyrkant
(■), %-fyrkant (|), tredjedel
(|), fjärdedel (|) och spatie (|).
En icke oviktig del av
bokstavs-stiltypen är den lilla inskärning
i typens ena långsida, den s. k.
signat u’ren, vilken bl. a.
tjänar till att för sättare ange varje
typs läge, utan att han behöver se
dess gravyryta. Jfr Skrift.
Stile’tt (ital. stiletto), se
Stickvapen. —
Stilett-be n, se H ä s t d j u r sp. 1162.
Stiliko (lat. StiTicho),
Fla-v i u s , d. 408, romersk fältherre
av vandalisk börd. S. blev 395
förmyndare för och senare svärfader
till kejsar Honorius. Han
utvecklade stor kraft i försvaret mot
germanerna och fördrev 402—03
Engelsk
Fransk Medieval
Stil. De tre i svensk boksats vanligast
förekommande antikvatyperna jämte
kursiv.
Alarik ur Italien. S., som på
grund av obevisade beskyllningar
blev avrättad, var den siste, som
i Västromerska riket förmådde
bjuda germanerna verksamt
motstånd.
Stilise’ra (jfr Stil 1), avfatta
(i ord) ; förenkla, återge i sina
grunddrag; anpassa efter ett
visst stilideal. Som konstterm
användes stiliserande ofta i
motsats till naturalistisk (se
M å1 a r k o n s t sp. 458). —
Stili’ s t, språkkonstnär.
Stilisti’k är läran om stilen i
språklig mening (se Stil 1) och
behandlar alltså förhållandet
mellan den språkliga gestaltningen
och innehållet. I S. kan man ock,
liksom inom grammatiken,
anlägga en värdesynpunkt. Men
under det grammatiken vädjar till
språkbruket, vädjar S. till vissa
allmänna principer för gott
språk, vilka dels kunna
samman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
