Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1655
Stockholm (Historia)
1656
Stockholm, sett från Brunkeberg. Kopparstick av Franz Hogenberg efter
teckning av Hieronymus Scholeus, omkr. 1580.
som efter det där belägna
francis-kanklostret då kallades
Grå-munkeholmen, var glest bebyggd.
Den förnämsta byggnaden var
klostret, vars kyrka ännu kvarstår
(nuv. Riddarholmskyrkan). En
åskådlig bild av det medeltida S.
erbjuder den s. k. Vädersolstavlan
från 1535 (i Storkyrkan). —
1 5 0 0 -t. Under Vasatiden
blomstrade handel och näringar
åter upp. Johan III:s
byggnads-intresse sträckte sig till alla
delar av staden. Slottet om- och
tillbyggdes. Klara kyrka
fullbordades, Jakobs och Maria kyrkor
påbörjades,
Gråmunkeholmskyr-kan restaurerades. Bebyggelsen
på malmarna, särskilt den n.,
ökades raskt, och 1573 blevo de
hittillsvarande förstäderna
inkorporerade med modersamhället.
1603—-35 utgjorde Norrmalm
emellertid eget stadssamhälle. En
bild av S. från 1500-t :s slut
skänka de båda kopparsticken
från omkr. 1580 i Braun och
Hogenbergs stora stadsbildsverk.
— 1 6 0 0 -1. Från 1630-t. börjar
medeltidsstaden utplånas och S.
utvecklas till en
stormaktshuvud-stad. Nu först blev S. i egentlig
mening Sveriges huvudstad: genom
1634 års R. F. lagfästes de till S.
förlagda fasta centrala
ämbetsverken. Den gamla formen för S:s
stadsstyrelse omändrades genom
”ämbetsfördelningen” 1636 efter
mönster av den statliga
kollegie-institutionen. Med 1630-t. började
även ett storartat uppsving för
handel och sjöfart, vilket bl. a.
medförde byggandet av den första
slussen vid Söderström 1634. S. å.
tillsattes också S:s första
överståthållare, Klas Fleming, som
vinnläde sig om utvecklingen av
S: s stadsplan — i de äldre
delarna av Norr- och Södermalm den
till stor del ännu gällande. Omkr.
1640 lades Ladugårdslandet —
nuv. Östermalm — under staden
och på 1640-t. Kungsholmen,
vartill kommo Långholmen och
Beckholmen. Med ett ytterligare
utflyttande omkr. 1670 av stadens
gränser i n. till
Stallmästaregården, i n.ö. och ö. till den s. k.
Djur-gårdsgärdesgården (mellan
Ladugårdslandet och N. Djurgården)
samt Rörstrands läggande under
S. 1699 erhöll S. de gränser, det
hade ännu mot 1800-t:s slut. Av
ännu bevarade offentliga
byggnader från denna tid märkas särskilt
Tyska kyrkan och Katarina
kyrka, Riddarhuset och framför allt,
från stormaktstidens sista skede,
det nuv. Kungl. slottet. Av N.
Tessin d. y:s storartade projekt
till omformning av
slottsomgiv-ningen, åsyftande ett system av
arkitekturplatser som kungliga
förgårdar till slottet, kommo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
