Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1657
Stockholm (Historia)
1658
Stockholm. Stadsplaneprojekt för Stockholms slotts omgivning 1713, Av N. Tessin
d. y. 1 Tessins palats, 2 Maskinhus, 3 Börs, 4 Rådhus, 5 Storkyrkan, 6
Hovrätts-hus, 7 Slottet, 8 Mynthus, 9 Stallbyggnad på Helgeandsholmen, 10
övermarskalks-palats, 11 överståthållarpalats, 12 Kyrka, 13 Arsenal, 14 Kungsträdgården.
endast Slottsbacken, Norrbro och
Norrmalmstorg (nuv. Gustav
Adolfs torg) till utförande och
även dessa sent och i ofullkomlig 1.
förändrad gestalt. Den enskilda
byggnadsverksamheten gynnades
framför allt av aristokratin och
det högre borgerskapet, som
uppförde storartade byggnader, av
vilka många bevarats. En särskilt
aristokratisk stadsdel var
Riddar-holmen. Efter 1600-t:s mitt börjar
ett verkligt palatsbyggande även
på malmarna. De ledande
arkitekterna voro J. De la Vallée samt
N. Tessin d. ä. och d. y. — 17 00-t.
Under frihetstiden förblev
stadssamhällets yttre struktur länge i
stort sett densamma som under
stormaktstiden, liksom
folkmängden ännu vid 1700-t :s mitt föga
översteg den vid 1600-t:s slut.
Följderna av böldpestepidemin
1710, då c:a % av befolkningen
bortrycktes, övervunnos däremot
tämligen snart. I skydd av
frihetstidens kraftigt bedrivna
ekonomiska politik gynnades S. dock
fortfarande i fråga om handel och
näringar; av betydelse blev
framför allt den uppväxande
industrin. 1760 funnos i S. 463 fabriker,
varav dock över 200 voro att
hänföra till hantverk i modern
mening, med 9,840 arbetare. Ett
uttryck för den ekonomiska
livaktigheten var uppförandet av
Börsen vid Stortorget. Av stor
betydelse blev den 1724 pä initiativ
av N. Tessin d. y. tillsatta
Brand-och Politiekommissionen, som
utöver de rena ordningsärendena
bl. a. gjorde en viktig insats iS:s
byggnadsfrågor. Medan under
1700-t :s förra del slottsbygget
lade beslag på alla konstnärliga
krafter och den enskilda
byggnadsverksamheten ägnade sig åt
relativt blygsamma uppgifter,
betecknar Gustav III:s regering i
arki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
