Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stuart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Stubin—Studenter och arbetare
152
vanligaste S., i n a’ m b u n,
Rhyn-cho’tus rufe’scens, är ett
eftersökt jaktbyte. Längd c:a 40 cm.
Andra hithörande släkten äro
Cryptu’rus och Ti’namus.
Stubi’n (ital. stoppino, av lat.
stu’pa, blånor), t ä n d r ö r,
användes, vanl. i förening med
tänd-hatt, för att bringa
sprängladdningar till explosion 1. för att
tända fyrverkeripjäser. 1) Den
vanliga 1. långsamt brinnande S.
består av en svartkrutkärna,
om-spunnen med jute-, bomulls- 1.
pappersgarn, utvändigt tjärad 1.
överdragen med guttaperka e. d.
Förbränningshastigheten varierar
mellan 0,5 och 1 m. per min. S.
kan i allm. användas även vid
undervattenssprängningar. 2)
Hastigt brinnande S. bestå t. ex.
av ett med salpeter impregnerat
bomullssnöre, överdraget med
mjölkrut.
Förbränningshastigheten varierar avsevärt; typen har
ej fått någon större användning.
3) Knallstub in 1. detonerande
S., som spec. användes för
militära ändamål, tändes med
tänd-hatt och har
detonationshastig-heten 5,000—6,000 m. per sek.,
består av med gummiband e. d.
omspunna bomullstrådar,
impregnerade med knallkvicksilver, som
gjorts mera okänsligt genom
tillsats av paraffin, 1. (nyare typ)
av i 6 mm. tjocka blyrör
inpressad trinitrotoluol 1.
tetranitrome-tylanilin. Avgreningar kunna
göras genom blyhöljets delvisa
borttagande, varigenom flera skott
kunna tändas på en gång.
Stuck (ital. stucco, av fhty.
stucchi, eg. stycke, överdrag,
skorpa), en murbruksliknande massa;
arbete i detta material. Den
vanliga vita S. (till puts och
listverk) beredes av kalk och gips
tills, med limvatten.
Glans-stucken (till reliefer)
inne
håller även marmor- 1.
alabastermjöl. Dessutom användes S. som
marmorimitation, varvid
färgämnen blandas i massan. — S. har
allt från antiken spelat stor roll
i rumsdekorationen. Särskilt i
Pompeji ha anträffats praktfulla
S. Under renässansen och än mer
under barocken och rokokon
utfördes spec. innertak i S. av
framstående konstnärer, i Sverige
bl. a. bröderna Carove. —
S t u c k a t u’ r, stuckarbete. —
S t u cka t ö’ r, stuckarbetare.
v. Stuck [sjtokk], Franz, f.
1863, tysk målare och
bildhuggare, prof, vid konstakademin i
München, främst känd för en rad
symboliska kompositioner, bl. a.
Synden (München), i vilka han,
influerad av Böcklin,
tillmötesgick sekelslutets smak för ett
litterärt betonat måleri.
Stu’ckenberg, V i g g o, f. 1863,
d. 1905, dansk författare. S:s av
fransk symbolism påverkade
diktning, som omfattar ett par
dramatiska arbeten (Den vilde Jæger,
1894; Romerske Scener, 1895),
några berättelser och framför allt
lyriska dikter (Sne, 1901), vilka
utövat ett betydande inflytande,
röjer en tungsint, nervöst känslig
diktarnatur.
Stude’nt (av lat. stude’re,
bemöda sig, studera), person, som
avlagt studentexamen (se d. o.) ;
i inskränkt bemärkelse
studerande vid universitet 1. högskola
(”fri S.”, ”liber studiosus”).
Studenter och arbetare, en i
Uppsala 1886 bildad förening för
intellektuellt umgänge mellan
akademiker och kroppsarbetare.
S. förgrenade sig även till Sthlm,
Göteborg och Lund. Sedan dess
sociala utjämningssyfte upptagits
av flera andra organisationer,
upphörde S:s verksamhet 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
