Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stålframställning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189 Stålframställning i elektrisk ugn—Stånd 190
Stålframställning i elektrisk
ugn kan omfatta alla
operationer, som gå att utföra i
martin-ugnar, men spec. lämpa sig
elektriska ugnar (se d. o.) för
raffinering, tillverkning av specialstål
och stålsmältning i gjuterier.
Vid S. kan temperaturen lätt
regleras och ugnsatmosfären efter
behag göras oxiderande, neutral
1. reducerande. Induktionsugnar
lämpa sig bäst för flytande
insats; värmeutvecklingen sker i
stålbadet, varför färskning och
raffinering i dem ske annorlunda
än i ljusbågsugnar, där
värmeutvecklingen sker över
slagglagret. — Färskningen sker ytterst
snabbt i
högfrekvensinduktions-ugnarna, där stålbadet får en
kraftig cirkulation. — Vid
raffinering användas ugnar (helst
ljusbågsugnar) med basisk
infod-ring. Defosforisering sker med en
kraftigt färskande slagg (av
järnoxider och kalk), som
sedermera avskummas, varefter
temperaturen höjes och desulfurering
sker med en reducerande slagg
(av kol, kalk och flusspat). —
Specialstål f ramställes helst i
induktionsugn med sur infodring;
stålsmältning i gjuterier sker i
surt infodrad ljusbågsugn.
Stålhandske, Torsten, f.
1594, d. 1644, general. S. förde
befälet över finska rytteriet
under Trettioåriga kriget och vann
rykte genom sin insats i segrarna
vid Breitenfeld 1631, Wittstock
och Chemnitz.
Stålhane, Otto, f. 1875,
ingenjör, sedan 1923 chef för
Ingenjörs-vetenskapsakademiens elektrovär-meinstitut. S. är en av
uppfinnarna till den svenska elektriska
masugnen och har konstruerat en
elektrisk ångpanna samt
elektriska värmeapparater.
Stålpennor, skrivpennor
av stål, framställas av
kallvalsade, c:a % mm. tjocka stålband,
ur vilka efter mjukglödgning
platta pennämnen utstansas. De
förses i press med hål, ev. även
med insnitt i kanterna; i nästa
pressning förses de med
firmanamn, varefter de mjukglödgas
och pressas i bågform. Efter
härd-ning i olja och anlöpning slipas
spetsen, som i en klippmaskin
förses med en skåra. Ytan kan
sedan behandlas genom betsning,
försilvring, förgyllning etc. —
Tillverkningen skedde förr i flera
handdrivna spindelpressar,
numera i specialmaskiner, som
utföra flera pressningar i följd.
Stålsandborrning,
djupborr-ningsmetod, vid vilken i st. f.
borrkrona med diamanter användes en
borrkrona av mjukt järn samt
små stålkulor, ”stålsand”, som
nedsläppas i borrhålet.
Stålstick, en avart av
kopparsticket (se d. o.), som under
1800-t:s förra hälft särskilt
producerades i England och där
materialet i st. f. koppar utgjordes
av stål, som genom sin hårdhet
dels medgav ett större antal
avtryck, dels ett mera detaljerat
men också petigare utförande.
Ståltråd, se Tråddragning.
Ståltrådspjäser, se Kanon
sp. 512.
Stålört, se Gentianaceae.
Stånd (plur. stånd 1.
ständer, jfr d. o.), en med ärftliga
särrättigheter utrustad
samhällsklass, som samtidigt
representerar ett visst slags verksamhet;
även samhällsställning i allm. I
Tysk-romerska riket var
riksständer i motsats till
lands-ständer beteckning för rikets
suveräna medlemmar. I sin
grundbetydelse hänför sig termen S.
historiskt till de europeiska
ländernas samfundsskick (stånds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
