Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stärkring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Stärkring—Stökiometri
210
Stärkelsekorn. 1 potatis, 2 vete, 3 ärter, 4 havre, 5 tapioka.
framställning av alkoholhaltiga
drycker. — Handelns S. bildar
ett fint pulver, som kännes lent
och är utan smak. Kornen bestå
av två lager, ett yttre hölje,
amy 1 o p e k t i’ n 1.
stärkelse c e 11 u 1 o’ s a, och en inre del,
a m y 1 o’ s. Amylopektinet
innehåller något fosforsyra (0,17 %)
och löser sig i varmt vatten till
en synnerligen viskös,
tjockflytande lösning, som ej färgas blå
av jodlösning. Amylosen ger med
vatten en lättflytande lösning,
som färgas blå av jodlösning
(reaktion på S.). Om S.
uppvärmes med vatten, svälla kornen
och spricka, varvid S. övergår till
klister (jfr d. o.). Vid
upphettning spjälkas S. till dextriner
(se d. o.), vid behandling med
syror bildas först dextriner,
slutligen glykos. En blandning av
dextriner och glykos användes för
framställning av konditorivaror
och kallas
stärkelsesocker. Enzymer (amylaser)
överföra S. till maltos m. fl.
kolhydrat. S. vrider polariserat ljus
till höger. Den verkar ej
reducerande på Fehlings lösning 1.
ammoniakalisk silverlösning.
Genom upphettning med vatten vid
2—3 atmosfärers tryck 1.
behandling med varm glycerin blir S.
lättlösligare i vatten (1 ö s 1 i g
S.). S. kan ej förjäsas men
överföres lätt av enzymer i jäsbara
sockerarter.
Stärkring, se Val v.
Stäv, kölens förlängning förut
och akterut. Förstäven skyddas
vid järnfartyg ofta av en
U-formad skena, vid träfartyg av ett
halvrunt järn, stävskenan.
Jfr Akter.
Stäver, se L a g g k ä r 1.
Stävie, socken i Malmöh. 1.,
jämte Lackalänga pastorat i
Lunds stift. 715 inv.
Stävtub, se Torpedtub.
Stö’cker, Adolf, f. 1835, d.
1909, tysk präst och politiker,
hovpredikant i Berlin 1874—90,
ledare för Berlins stadsmission.
S. grundade ett kristligt socialt
parti, som med front mot
socialismen upptog ett reformprogram
i ”katedersocial ismens” anda.
Han gjorde sig även känd som en
hätsk antisemit och som
motståndare till Bismarck.
Stöde, socken i Västernorrl. L,
pastorat i Härnösands stift.
5,595 inv.
Stödjeblad, se
Blomställning sp. 120.
Stödjevävnad, vävnad med
sammanhållande och stödjande
funktion: hos djur bindväv,
brosk- och benvävnad, hos växter
stereom (bast-, ved-, stenceller,
kollenkym).
Stödmur, stöd j emu r,
murverk, avsett att uppta jordtryck.
S:s basbredd göres vanl. lika med
3/b av höjden, göres den smalare,
anordnas strävpelare vid S.
Stödstorp, se Munks j ö.
Stödtapp, se Axeltapp.
Stökiometri’ (av grek,
stoikei’-on. grundämne, och metrci’n,
mäta), den kemiska vetenskapen
med hänsyn till de mängdförhål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
