Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stärkring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Stöld—Störingar
212
Störfiskar. Sterlett. Längd c:a 1 m.
landen, i vilka olika ämnen
omsätta sig med varandra.
Stöld, olovligt tillgrepp av
annans gods 1. penningar till ett
värde, överstigande 30 kr. (jfr
Snatter i). S. behandlas i
strafflagens 20 kap. Straffet för
S. är straffarbete i högst 6
månader, vid synnerligen försvårande
omständigheter högst 2 års
straffarbete, vid synnerligen mildrande
omständigheter lägst fängelse i
högst 6 månader. För kyrkostöld,
poststöld, inbrott (se d. o.) o. a.
arter av s. k. kvalificerad S.
ävensom vid återfall inträder särskild
straffskärpning. Den som för S.
ådömts straffarbete i minst 6
månader, skall dessutom dömas till
påföljd.
Stömne, sulfatfabrik i
Stavnäs skn, Värml. 1. Äg. Billeruds
a. b.
Stöpis, lös is av sammanfrusen
snö ovanpå den egentliga isen
(kärnisen) å sjöar och floder. S.
är i hög grad värmeisolerande och
hindrar kärnisens
tjocklekstill-växt.
Stöpling, trädgren, använd
som sättkvist. Kan användas för
förökning endast av trädarter,
som mycket lätt bilda
adventiv-rötter. Jfr Stickling.
Stöpning. 1. Tillverkning för
hand av talg- 1. vaxljus (se
Ljus sp. 664). — 2. Blötning
av utsäde i rent vatten 1.
gödselvatten, användes för att
påskynda groningen men medför fara för
utsädets förruttnelse vid för litet
lufttillträde i våt jord 1.
gro-ningens avbrott, om jorden är
torr. S. brukas även som
förbere
delse för avsvampning med varmt
vatten (jfr Betning 5 och
Sotsvampar). — 3. Se
Bryggeri sp. 676 f. — 4. I
folkseden en ofta förekommande
spådomsmetod (jfr
Spådomskonst). Särskilt vid julen
plägade man smälta bly och hälla
det i vatten för att ur de
slumpvis uppkomna klumparnas form
framleta antydningar om
händelser under det kommande året.
Stör, se Störfiskar.
Störa, se S t ö r s p r å n g.
Störböna, se Phaseolus.
Störfiskar, ClMndroganm’dea,
en ordn. av Teleo’ stomi. Inre
skelettet är broskigt, ryggsträngen
fullt utvecklad. Benplåtar på
huvudet, ofta även i längsrader i
huden, bilda ett yttre skelett,
ögon små, munöppning vanl.
tandlös, belägen på den utdragna
nosens undersida, stjärtfena
hetero-cerk. Ofta finnas spruthål. N.
halvklotet, i havet, under
fortplantningen i floder 1. under hela
livet i sötvatten. Vanliga
stören, Acipe’nser stu’rio, har
fyra skäggtömmar, grågrön 1.
grågul rygg, vit buk. Längd intill c:a
6 m., vanl. 1—3 m. Atlanten, v.
Europas och Nord-Amerikas
floder. — Sterle’tten, Acipenser
ruthe’nus, har långsträckt, smal
nos och på insidan fransade
skäggtömmar. ö. Europas och n. Asiens
floder. — Husbloss-stören,
Acipenser hu’so, har kort,
trekantig nos. Längd intill c:a 8 m.,
vanl. mindre. Svarta och
Kaspiska haven. — Köttet är
välsmakande. Jfr Kaviar och
Husbloss.
Störingar, p er tu r b a t i
o’-n e r, avvikelser, förorsakade av
andra himlakroppar inom vårt
solsystem, i den för en viss
himlakropp (planet, komet, måne) enl.
Keplers lagar beräknade banan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
