Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Svensk litteratur
410
romantik, som emellertid
företer flera olika skiftningar.
Under den gustavianska tiden hade
Frankrike varit den ledande
kulturmakten. Nu trädde
Tyskland i förgrunden, först genom
Kants och sedan genom hans
efterföljares, särskilt Schellings,
filosofi, som fick en stor
betydelse för den svenska
romantiken ; under efterromantiken var
däremot svensken Boströms
idealistiska system det mest allmänt
omfattade. Den tyska
nyromantiken fick nu en avläggare i
Sverige, den s. k. nyromantiska
skolan 1. fosforisterna (jfr
Nyromantik). Skolans förnämsta
medlemmar voro Karl
Fredrik Dahlgren,
Hammarskjöld, Livijn, Palmblad
och A 11 e r b o m, av vilka endast
den senare var en betydande
skald. Genom sina sagospel gav
han det högsta poetiska uttrycket
åt skolans idéer. S t a gn e 1 i u s
tillhörde icke Atterboms krets
men var en utpräglad romantiker
med en originell världsåskådning.
En enstöringsnatur liksom
Stag-nelius var
ErikSjöberg(Vi-talis). Tidens övriga betydande
författare voro, ehuru
romantiker, snarast fiender till
nyromantiken. Den främst som
psalmdiktare märklige W a 11 i n, som
utbildats under den
fransk-klassiska tiden och därför häftigt
anfölls av nyromantikerna, på
verkades väl av den nya
religiösa rörelsen men förblev en
fiende till mystiken och kämpade
för en nationellt svensk
protestantism. G e i j e r stod till en början
nyromantiken betydligt närmare,
både politiskt och religiöst, men
slog 1838 om och övergick till
liberalismen. I sin poetiska
produktion skilde han sig från
nyromantikerna genom en manlig,
kraftfull realism, och här
påverkades han snarast av Goethes
lyrik. Tegnér, tidens mest
beundrade skald, var en avgjord fiende
till nyromantiken,, särskilt till
dess mystik och dess reaktionära
politik, och mot dess
stämnings-poesi satte han en diktning, vars
främsta förtjänst var dess
klarhet. I flera fall stod han
därigenom 1700-t:s skalder nära.
Men även han var romantiker
och hade tagit djupa intryck,
framför allt av Schiller. Både
Gei jer och Tegnér ha räknats till
en ”götisk skola”, men någon
dylik har knappast funnits.
Göticismen 1. svärmeriet för den
fornnordiska sagotiden leder sina anor
från rudbeckianismen, den levde
kvar under hela 1700-t. och
kommer fram även hos
fransk-klassiska skalder som Gyllenborg och
Oxenstierna. Genom inflytande
från likartade rörelser i Tyskland
fick denna göticism ny kraft vid
1800-t:s början, och fornnordiska
ämnen upptogos nu av Gei jer,
Tegnér, Stagnelius, L i n g, N i
-c a n d e r m. fl. författare, som
f. ö. voro varandra mycket olika.
Som den främste företrädaren
för en realistisk prosa under
denna period står C e d e
r-b o r gh. — Tiden 183 0—8 0
kan betecknas ss. liberalismens
och efterromantikens tid.
Romantiken levde visserl. kvar hos t. ex.
Börjesson, v. Beskow,
Bottiger och Nybom samt även
i viss mån hos Wennerberg
och Malmström, vilken dock
närmast bör räknas som
nyklassiker. Men i det hela äger
perioden en liberal och mot de
romantiska idéerna kritisk prägel.
Liberalismen inleddes av H i e r t a,
som 1830 började utgivandet av
Aftonbladet, där han bekämpade
det reaktionära systemet, och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
