Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Svensk litteratur
412
Aftonbladet liksom i den övriga
liberala pressen fördes talrika
polemiker mot nyromantiken, till
vars ivrigaste vedersakare hörde
bl. a. Hagberg och Th e o
-r e 11. Tidens litterära
förgrundsfigur är C. J. L. A 1 m q u i s t,
vilken börjat som reaktionär
romantiker men vars åskådning
senare utvecklas till politisk och
social radikalism, åt vilken han
även ger uttryck i sitt
omfattande och brokigt skiftande
romanförfattarskap. De liberala
idéerna omfattas livligt även
av en rad lyriska författare,
Strandberg (Talis
Qua-lis), Sturzen-Becker
(Orvar Odd), v. Braun
m. fl., i vilkas liberalism även
ingick en stark skandinavism,
parad med ett våldsamt rysshat. I
prosalitteraturen företrädas de
liberala idéerna av bl. a.
B 1 a n c h e och Wetterbergh
(Onkel Adam), två
representanter för tidens ej vidare
högt stående romanlitteratur,
vilken eljest mest företrädes av
damer, ss. Fredrika B
remer, Emilie Carlén och
Sofia v. Knorr ing.
Verklig betydelse ha endast tre
författare under denna tid:
Runeberg, Rydberg och S n o i 1
-sky. En nyantik strömning kan
spåras redan hos Stagnelius,
Tegnér, Geijer m. fl., men
Runeberg hade mer än de andra sinne
för det rent folkliga inslaget i den
forngrekiska dikten. Han
sammansmälte denna med intryck
från sydslavisk och finsk
folkpoesi, och hanS dikter äro såväl
klassiska som nationella. Även
Rydberg är starkt påverkad av
hellenisk diktning, men hans
egen fy lies därjämte av en
poesi-fylld romantik, av 1830-t:s
liberalism samt även av en viss
göti
cism. Snoilsky, som jämte bl. a.
af Wirsén tillhörde det
litterära Uppsalasällskapet N. S. (se
Namnlösa sällskapet),
var utan tvivel den största
begåvningen inom detta sällskap
och bröt sig även snart ut ur
den där härskande
efterromanti-ken för att i stället kasta sig
in i de sociala frågor, som
upprörde tiden. — 1 8 8 0 - t.
Med Strindbergs Röda
rummet (1879) bryter den
moderna realismen och den radikala
samhällskritiken in i vår
litteratur. ”Åttiotalet” är i filosofiskt
avseende positivismens och
utilis-mens tid, i litterärt påverkat av
fransk naturalism, men starkare
än något annat framträder
inflytandet från Ibsens diktning. ”Att
sätta problem under debatt” blir
nu litteraturens lösen och
tendensromanen och -novellen därför
dess mest omtyckta form.
Problemdiskussionen, främst
kvinnofrågan, sätter sin prägel på
förfat-targruppen ”Det unga Sveriges”
(Geijerstam m. fl.) och de
kvinnliga författarnas (Anne
Charlotte Leffler,
Viktoria Benedictsson)
diktning. Sina egna vägar går skedets
störste diktare, Strindberg, som
redan i Giftas (1884—85) vänder
sig mot sina beundrares Ibsenkult
och under det följande decenniet
förirrar sig i en nästan
medel-tidsartad mystik, som likväl tack
vare hans oerhörda poetiska
skaparkraft utlöser sig i arbeten,
framför allt dramatiska, vilka
höra till hans mäktigaste och
mest gripande. En reaktion mot
naturalismen framträder även i
Ola Hanssons subtila
stäm-ningsdiktning. — 1 8 9 0 - t. Det
egentliga angreppet på
”åttiotalet” kommer omkr. 1890 i ett par
stridsskrifter avHeidenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
