Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk litteratur - Svensk Litteratur-Tidskrift - Svensk Läraretidning - Svensk musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Svensk Litteratur-Tidskrift—Svensk musik
414
och L e v e r t i n, vilka äro
ban-brytarna för ”nittiotalet”. Detta
präglas av en romantisk
skönhetskult och ett historiskt patos,
som tar sig uttryck i en
nationellt, ofta provinsiellt, präglad
diktning; det betecknar även en ny
guldålder för lyriken. Med olika
skiftningar representeras, utom
av de nyssnämnda skalderna,
den nya riktningen av lyriker som
F r ö d i n g och Karlfeldt,
roman- och novellförfattare som
Selma Lagerlöf och
Hallström samt den främst som
dramatiker framträdande Tor
Hedberg. — 1 9 0 0 -1 : s litterära
alstring har i stort sett fortsatt
utvecklingen från de bägge
föregående livaktiga decennierna.
Närmast besläktad med 1880-t:s
realism är Hjalmar
Söderbergs skeptiska och ironiska
prosakonst. Honom närstående
äro lyrikern Bo Bergman och
novellisten Henning Berger.
Inom en yngre generation äro de
mest betydande prosaförfattarna
Hellström, S i w e r t z,
Hjalmar Bergman och
Ludvig Nordström.
Lyriken har under seklets första
decennium en blomstringstid med
skalder som Österling,
Lidman, Vilhelm Ekelund
och Ossiannilsson, vilka
med undantag av den sistnämnde
närmast anknyta till 1890-t :s
esteticism och fransk och tysk
symbolism. Under de senaste
decennierna har vid sidan av de
nu nämnda författarna särskilt
framträtt en med motiv ur
modern arbetarmiljö sysslande
”proletärdiktning” och en mera intim,
delvis klassiskt betonad lyrik. En
enstaka representant för
expressionismen är Pär
Lagerkvist. — Om S. i Finland se
Finländsk litteratur.
Svensk Litteratur-Tidskrift,
en av C. R. Nyblom 1865—69 i
Uppsala utgiven litterär tidskrift;
1870—76 utgiven (bl. a. av H.
Forssell och H. Hjärne) i Sthlm
under titeln Svensk
tidskrift för litteratur,
politik och ekonomi.
Under sitt första skede var S.
närmast ett organ för Namnlösa
sällskapet (se d. o.).
Svensk Läraretidning, i Sthlm
utgiven veckotidning för det
svenska
folkundervisningsväsendet, grundad 1881 av E.
Hammarlund, som var dess redaktör till
1906, då han efterträddes av F.
Berg. Redaktör sedan 1923 är J.
Franzén. S. är organ för Sveriges
allmänna folkskollärareförening
(se d. o.).
Svensk musik. Från
bronsåldern stamma flera fynd i
Danmark, Sverige och Norge av lurar
(jfr Lur), som genom den
relativt högt utvecklade
instrumentaltekniken synas förutsätta en
viss musikalisk odling. Men
enbart av dessa fynd kan man icke
sluta till den samtida
musikutövningen i Sverige, och ännu lång
tid framåt saknas källor för
bedömande av denna fråga. Visserl.
förekomma från 1100-t. och
senare litterära notiser om
musiklivet under heden tid, men dessa
notiser äga åtminstone delvis för
den epok de avse icke reell
beviskraft. — M edeltiden.
Först från den tid, då kristen
sedvänja vunnit insteg i landet,
d. v. s. omkr. 1000-t., kan man
därför bilda sig en — låt vara
mycket ofullständig —
uppfattning om musikens ställning i det
svenska samhället. Ss.
annorstädes kom även i Sverige kyrkan
att urspr. taga ledningen, och den
musik, den gregorianska, som
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
