Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk-norska unionen - Svensksund - Svensk teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Svensksund—Svensk teater
428
restes starkt motstånd mot kravet
på slopande av de norska
gränsfästningarna, vilka uppförts ss.
ett hot mot Sverige under
unionens slutskede. Enighet nåddes
dock till sist om den s. k.
Karl-stadskonventionen, som
bl. a. innebar vidsträckt
skiljedom i svensk-norska tvistefrågor,
upprättande av en neutral zon och
gränsfästningarnas slopande
inom densamma samt
renbetesfrå-gans (se d. o. sp. 999) ordnande.
Slutakten i unionsupplösningen
var Oskar II :s erkännande därav
i en proklamation till Norges
folk 26 okt. 1905.
Svensksund, sund i finska
skärgården, utanför Kymmene
älvs utlopp, s.v. om staden
Fred-rikshamn. S. är ryktbart för de
båda siöslag, som där
utkämpades under finska kriget 1788—90.
I det första (24 aug. 1789) led
den svenska skärgårdsflottan
under K. A. Ehrensvärd ett svårt
nederlag, medan det andra (9 juli
1790), varvid Gustav III själv
kommenderade svenska flottan,
blev en lysande seger, den största
i Sveriges sjökrigshistoria.
Svensk teater. Tiden före
1 60 0. Om S. i äldre tider äga
vi endast föga kännedom. Att
under medeltiden skådespel av olika
slag uppförts i Sverige är
emellertid bekant, bl. a. från Olaus Petri.
Säkerligen har det i huvudsak
varit skoldramer och enkla
liturgiska snel. En samling av svenska
medeltidsdramer, som på sin tid
ingick i Elias Brenners samlingar,
har sedermera gått förlorad.
1500-t. med dess allmänna
kulturella nedgång gav icke uppslag till
någon ny utveckling; dock
omtalas under denna tid på skilda
håll uppförandet av skoldramer,
bland vilka det viktigaste är
Olaus Petris Tobiae Comedia.
— 1 6 0 0 - 1. Omkr. 1600 synas
främmande trupper av
musikanter och skådespelare ha börjat
utsträcka sina färder även till
Sverige. Dessutom spelades ej
sällan vid universiteten; särskilt
Messenius skrev för sina
studenter en rad skådespel med
historiska ämnen, som uppfördes vid
marknader o. a. festliga
tillfällen i Uppsala. Först omkr. årh:s
mitt tog emellertid intresset för
skådespelarkonsten och teatern
fart i Sverige. Hovet, hängav sig
särskilt under drottning
Kristinas tid, med iver åt
uppförandet av praktfulla,
halvdramatiska baletter, för vilkas
inövande franska balettmästare
inkallades, och främmande
skådespelar-trupper mottogos i Sthlm. Den
betydelsefullaste av dessa leddes
av holländaren J an Baptista
van Fornenbergh, som
spelade i den s. k. Lejonkulan (se d. o.),
vilken till typen anslöt sig till den
samtida holländska scenen. Av
de trupper, som senare uppträdde
där, må särskilt nämnas det
studentsällskap, som 1686—91 under
beskydd av riksrådet Erik
Lind-schöld bl. a. uppförde flera av
truppens egna medlemmar
författade dramer (bevarade i tvenne
handskrifter). — 1 7 0 0 - 1,
medförde en genomgående förändring
i S., i det att det förut
dominerande tysk-holländska inflytandet
allt mer och mer ersattes av
påverkan från Frankrike. Tyska
trupper bereste visserl. ännu
Sverige (en dylik gav 1733—34 en
serie föreställningar i Sthlm),
men hovets och de högre
klassernas smak gick alltmera i riktning
mot den franska teatern. 1723
upplåts Stora Bollhuset (se
Bollhus) åt en av den franske
balett-mästaren L a n d é ledd trupp,
vilken dock efter ett par år
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
