Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Sverige (Historia — 1672)
504
vecklades från 1500-t:s primitiva
former genom 1634 års R. F. till
en fast centralisation, vars kärna
var de 5 rikskollegierna (se
Kammarkollegium sp.
479, Kansli och
Kollegium) undei’ de 5
riksämbets-männen (se d. o.). Landet
indelades i län under landshövdingar.
Avsöndrade områden voro, sedan
det sista hertigdömet 1622
upphört, främst de stora grev- och
friherrskapen.
Kommunalförvaltningen hade bibehållit sin
medeltida, fria karaktär under
Vasatiden, men under 1600-t:s senare
del gjorde sig starka
centralisa-tionstendenser gällande, som till
stor del upphävde den främst
på häradstingen utövade lokala
självstyrelsen. Även
sockensjälvstyrelsen inskränktes (se
Socken sp. 1126). Behovet av
ständigt ökade statsinkomster sökte
Gustav Adolf och Axel
Oxenstierna fylla företrädesvis
genom indirekta skatter (stora
sjötullen, lilla tullen, ’Ticenter”
vid preussiska och tyska
flodmynningar), men under
förmyndartiden måste man i stor
utsträckning skrida till
skatteav-söndring (se Frälseköp).
Ivrigt och målmedvetet arbetades
på utvecklingen av näringslivet
enl. merkantilismens grundsatser.
Bergsbruket gick betydligt
framåt : Falu gruva upplevde under
det tidigare 1600-t. sin
blomst-ringstid, Louis De Geer satte fart
på bruksrörelsen, och valloner,
som inkallats från
Nederländerna, förbättrade gruvdrift och
smideskonst. ”Handel och
segla-tion” reglerades genom 1614 års
handelsordinantia och 1636 års
seglationsordning. Det gamla
förbudet mot landsköp inskärptes;
sträng åtskillnad gjordes mellan
uppstäder och stapelstäder (se
Stapelpolitik); alla
städer kring Bottniska viken måste
driva sin sjöfart söderut över
Stockholm (se Bottniska
handelstvånget). I
egentliga S. och Finland anlades omkr.
30 nya städer, av vilka dock
endast Göteborg blev ett större
han-delscentrum. Flera
handelskompanier inrättades (se H a n d e 1 s
-och kolonialkompanier). En svensk koloni anlades
i Nord-Amerika (se Nya
Sverige). Sjöfarten däremot
utvecklades föga på grund av
holländarnas maritima hegemoni på
Östersjön. — Den andliga
kulturen blomstrade rikt. Genom
Gustav Adolfs storartade donation
(1624) kunde Uppsala
universitet utveckla en livlig verksamhet,
och det hade en mängd
framstående lärare. Gymnasier
inrättades och genom 1649 års
skolordning ordnades den högre
undervisningen (se Skolväsen sp.
S49). I socialt hänseende
genomgick S. under 1600-t. en
djupgående kris. Adelns hastigt
framvuxna maktställning (se Adel
sp. 76 f.) skapade ett starkt
missnöje bland bönderna och de
övriga ofrälse stånden, vilket
kom till uttryck på Kristinas
kröningsriksdag 1650, då de
ofrälse, ehuru förgäves,
framställde krav på reduktion av
kronans gods och räntor. Karl X
Gustav föreslog emellertid en
partiell reduktion, vilken också
genomdrevs 1655 (se
Reduktion). Undei- Karl XI: s tid
(1660—97) förvärrades de sociala
förhållandena.
Förmyndarregeringen, som till rättesnöre hade
ett tillägg till 1634 års R. F.,
kallat 1660 års additament,
utgjordes av aristokratins spetsar
(bl. a. Per Brahe och M. G. De la
Gardie), och dessa tillgodosågo i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
