Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svängningsrörelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
Svängningsrörelse
558
S., vars amplitud är maximum,
om de båda S. ha samma fas,
minimum, om de ha motsatt fas. Vid
sammansättning av S. i olika
riktningar får man en S., som sker
längs vissa kurvor, L i s s a j ou s’
figurer. Vid S. med samma
frekvens bli dessa ellipser 1. i
specialfall räta linjer 1. cirklar
(se Polarisation sp. 365);
vid olika frekvenser får man
mera komplicerade kurvor, som
vid irrationellt förhållande
mellan frekvenserna kunna helt
övertäcka en viss yta. — Ett
särskilt fall av S. äro stående
vågor; de uppstå genom
superposition av två fortskridande
vågrörelser (se d. o.) med samma
amplitud och frekvens, vilka
fortplanta sig genom ett medium i
motsatta riktningar. Varje punkt
i mediet utför då en enkel S.;
amplituden är i vissa, på jämna
mellanrum belägna punkter,
noderna, noll och i punkter mitt
emellan noderna, bukarna,
maximum. Avståndet från nod till
nod 1. från buk till buk är lika
med vardera vågens halva
våglängd. Alla punkter i området
mellan två noder svänga med
samma fas men med motsatt fas mot
punkterna i de närmast
angränsande områdena. Allteftersom
vågrörelserna äro transversella 1.
longitudinella (svängningarna ske
vinkelrätt mot 1. parallellt med
fortplantningsriktningen) får den
stående vågen samma egenskap.
Vid en longitudinell, stående våg
i en gas 1. vätska blir trycket
konstant i bukarna men varierar
mest i noderna. — Det
ovanstående gäller generellt vilken S.
som helst. Vid t o r s i o’ n s
-svängningar är en kropp
fäst vid en tråd och svänger fram
och tillbaka omkring en axel i
trådens förlängning, varvid tråden
Svängningsrörelse. Lissajous’ figurer.
Alla figurer i samma spalt uppstå vid
samma, under spalten angivna
förhållande mellan svängningstiderna i
vertikal och horisontal led men vid olika
fasskillnad. Fasskillnaden för varje
figur i första spalten anges t. h. om
motsvarande rad.
torderas fram och tillbaka.
Härvid betyder æ den vinkel, kroppen
vridits från jämviktsläget. För
beräkning av egenfrekvens och
dämpning ersättes massan (m)
med tröghetsmomentet med
avseende på den nämnda axeln;
riktkraften (k) betyder här det
moment, som fordras för att
tor-dera tråden 1 radian,
friktions-kraften (f) det moment, som
verkar på kroppen, då den roterar
med en hastighet av 1 radian per
sek. Varken pendelsvängningar 1.
en i ett magnetfält vridbar
magnets S. äro strängt harmoniska.
S. hos strängar, ljudande
plattor, luften i orgelpipor m. m.
kunna uppfattas som stående
vågor, alstrade genom superposition
av en fortskridande vågrörelse och
de mot ändarna 1. kanterna
reflekterade. Plattor uppdelas i ett
antal svängande områden, skilda av
stillastående linjer, nod a’ 11 i n
-j e r. Ett annat slag av S. äro
de e 1 e k t r i s k a i en av en kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
