Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Tegel
854
uppsättas pappersväggar, ”skott”,
tvärsöver tunneln, indelande
denna i ”kamrar”, varigenom
insug-ni ng av kalluft genom råstenen
förhindras. Förflyttningen av
brännzonen sker med ung. en
kammare per dygn, och samtidigt
uttages och insättes lika mycket
T. i motsatta ugnssidan.
Brännprocessen går sålunda i ständig
kretsgång. Oftast sker
bränningen med luftöverskott, varvid
vanlig tegellera blir röd (av
järnoxid) . Gaskammarugnar
likna i princip ringugnen, men
”ringen” är uppdelad i ett antal
kamrar, förbundna med kanaler.
De eldas uteslutande med
generatorgas och användas spec. vid
bränning av eldfast lera. V agn
-1. kanalugnen, använd spec.
för finare lergods, består av en rak
tunnel, där bränningen endast
försiggår i mittpartiet. Genom
tunneln passerar långsamt en rad av
små trallvagnar med uppstaplat
T. Detta förvärmes i tunnelns
främre del, brännes i dess mitt och
avkyles i bakre delen av luft,
vilken sedan användes för
generatorgasens förbränning. Av
periodiskt arbetande ugnar är
flamugnen den viktigaste.
Den utgöres av ett långsträckt
valv 1. av en rund kupol, r u n d
-u g n. I ugnssidorna äro
placerade insättningsportar och
halvgasgeneratorer, från vilka lågan slår
in under valvet över tegelmassan.
Vanl. förbindas flera dylika
ugnar genom kanaler, så att
rökgas-och avsvalningsvärmen från den
ena utnyttjas till förvärmning av
den följande. Användes mycket
för bränning av taktegel, spec. i
mindre tegelbruk. —
Ytbehandling. För många ändamål önskas
T. av speciell färg, som
åstadkommes genom användning av
en finare lera 1. tillsats av
me
talloxider.
Reveteringste-gel 1. förbiänder (av ty.
verblenden, skyla) utgöras av
tunna, mindre plattor, gjorda av
finare lera och avsedda att
inmuras i fasadytor (f ö r b 1 ä n d
-ning). Fur n i’r förbi
änder är ett T., som framställes så,
att ovanpå lersträngen lägges en
tunnare sträng av finare lera,
varefter det hela brännes. E n g o b e’
-ring [anggå-] består i att ytan
ges en matt färg genom råteglets
övergjutande med en tunn välling
av annan lera, blandad med
lämpliga metalloxider samt glaspulver.
Bränningen drives ej till
smältning av ytan, önskas en helt
blank yta, glaseras T., vanl.
med en blandning av blyoxid,
sand 1. lera. Glaseringen sker
vanl. i muffel. — Tegelsorter.
Murteglets format har
under olika tider och länder
varierat mycket. Dimensionerna
förhålla sig numera ung. som 4:2:1.
I Sverige användas stortegel
(300 X 145 X 75 mm.) och
små-tegel (250 X 120 X 65 mm.).
Enl. de ”kvalitetsbestämmelser
för murtegel”, som av Svenska
teknologföreningen och Sveriges
tegelindustriförening antagits
1919, indelas T. i hårdbränt,
prima, sekunda och f a
-sadtegel. Hårdbränt T. skall
vid hammarslag giva hög. ren
klang; brottytan skall visa
likartad struktur utan lagringar av
stenar, kalkstycken 1. lerbollar
Stenens längd och bredd få ej
avvika från normalmåtten mer än
-|- 2 % och — 8 %. Av murtegel
finnas dessutom en mångfald
andra slag. K 1 i n k e r är ett T.,
som bränts till fullständig
sint-ring, varigenom det blir mycket
tätt och slitstarkt. Användes till
vattenbyggnader och för
trottoarbeläggning m. m. Håltegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
