Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegel - Tegel, Erik Göransson - Tegelmalm - Telesmora - Tegengren - 1. Jacob Tegengren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Tegel—Tegengren
856
har ett 1. flera genomgående 1.
slutna hål, varigenom dess
värmeisoleringsförmåga ökas och
vikten minskas. Fas a dtegel
är vanligt murtegel, vars yta
har jämn struktur och färg.
Poröst T., som genom lerans
blandning med t. ex. sågspån
gjörts lätt och värmeisolerande,
användes för mellanväggar. Till
denna grupp räknas även
kalksand-, slagg- och
cement-tegel, vilka ej brännas.
Eld-f a s t T. (se sp. 851) användes för
ugnsbeklädnad. Se även F o r m
-tegel. — Det äldsta
takteglet, fjäll- 1. spånteglet,
består av fjällformade plattor med
en klack i överändan, i vilken T.
hänges över läkt. Ett annat
gammalt T. är munk- och n u n n e
-teglet. ”Nunnan” utgör det till
ränndal utbildade T. och
”munken” det över nunnans kanter
liggande. Från detta T. utbildade
sig den enkupiga tegelpannan,
som består av en ”våg” och en
”dal” och ur vilket det tvåkupiga
takteglet utvecklats. F a 1 s t a k
-tegel har långsidorna försedda
med falsar, som sluta tätt mot
bredvidliggande panna, varigenom
taket blir tätare. — Statistik. I
Sverige funnos 1925 231
tegelbruk med ett arbetarantal av
omkr. 8,000 och ett
tillverkningsvärde avc:a 32 mill. kr. Sveriges
största tillverkare av ugnar och
tegelmaskiner är a. b. Åbjörn
Anderson i Svedala. — Historik.
Soltorkat T. användes som
byggnadsmaterial redan- under
forntiden av egypter och i stor
utsträckning av assyrier och
baby-lonier, som för
fasaddekore-ring använde även bränt och
glaserat T. (se ill. till B a by 1 o
-ni en sp. 951—952). Greker och
romare använde T. huvudsaki. för
murkärnan. Av stor betydelse blev
T. under medeltiden, då tidigast i
n. Italien och senare i
Nord-Europa en självständig
tegelarkitektur uppstår. I samband
med den tyska tegelarkitekturen
utvecklas den skandinaviska, som
har sin utbredning dels i
Danmark och Skåne, där Gumlösa (se
d. o.) kyrka är den äldsta svenska
tegelkyrkan, dels i
Mälarlandskapen (se Svensk konst sp.
373). En egenartad arkitektur i
oputsat T. med detaljer i
natursten skapas av den nederländska
och tyska renässansstilen och dess
skandinaviska motsvarighet,
Kristian IV :s stil, representerad bl. a.
av ett flertal av de skånska
slotten. Senare putsades i allm.
tegelmurarna, och först mot
1800-t:s slut, i Sverige i samband med
ett återupplivande av den äldre
nationella tegelarkitekturens
stilsträvanden, har det oputsade T.
ånyo i större utsträckning tagits
i bruk för monumentala
byggnader. Ang. olika tegelförband se
M u r.
Tegel, Erik Göransson,
d. 1636, son till Göran Persson,
kanslitjänsteman. T. utarbetade
på Karl IX :s uppdrag en
framställning av Gustav Vasas
historia (1622), till stor del en
osjälvständig kompilation, av värde
hu-vudsakl. genom återgivande av
numera förlorade urkunder. T.
författade även Konung Eriks den
XIV: des historia (utg. 1751).
Tegelmalm, en brunröd
blandning av cuprit och järnockra;
användes som kopparmalm.
Tegelsmora, socken i Uppsala
1., pastorat i Uppsala stift. 1,975
inv.
Tegengren. 1. Jacob T., f.
1875, finländsk skald. Bland T:s
ofta religiöst präglade
diktsamlingar, som ge själfulla, känsliga
naturbilder, märkas Nya dikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
