Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Termodynamik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
961
Termodynamik
962
lan tillfört värme dQ och
värme-ekvivalenten till det av
substansen uträttade arbetet dL, d. v. s.
dU = dQ— AdL (6).
I intimt samband med andra
huvudsatsen står tillståndsvariabeln
e n t r o p i’ S, av Clausius
definierad därigenom, att ökningen i
entropi dS hos en substans är lika
med den vid en reversibel
till-ståndsändring tillförda
värme-mängden dQ, dividerad med den
absoluta temperatur T, vid vilken
den tillföres, d. v. s.
dS = dQ/T (7).
Den andra huvudsatsen kan även
ges den formuleringen, att varje
process förlöper så, att den
sammanlagda entropin hos alla i
processen deltagande kroppar ökas.
Av de nämnda
tillståndsvariabler-na sammansatta viktiga
till-ståndsstorheter äro vid. det i
tekniken mycket använda
”värme-innehållet vid konstant tryck”
I = U + ApV (8)
och de spec. för den kemiska T.
viktiga storheterna ”fri energi”
F = U — TS (9)
och ”termodynamisk potential”
ø = U — TS + ApV (10).
Tillstånd och tillståndsändringar
återges ofta grafiskt med hjälp av
tillståndsdiagram, där en
till-ståndsvariabel är abskissa, en
annan ordinata. Ett visst tillstånd
motsvaras i diagrammet av en
punkt, en reversibel
tillståndsänd-ring av en kurva. Vid konstant
temperatur kallas kurvan i s o
-t e’ r m, vid konstant tryck i s o
-b a’ r, vid konstant volym i s o
-k o’r (av grek. i’sos, lika, och
ko’ra, rymd), vid konstant entropi
a d i a b a’ t och vid konstant
specifikt värme p o 1 y t r o’ p i s k.
Fig. 1 visar de olika tillstånds-
ändringarna för 1 gr. luft, som
urspr. har temperaturen 0° och
trycket 1 atm., i ett p-V-diagram.
Fig. 2 ger tillståndsändringarna i
ett p-F-diagram vid en
Carnot-process utförd med en ideal gas,
och fig. 3 Carnotprocessen i ett
T-Ä-diagram. I båda fallen är det
vunna arbetet bestämt av
storleken av den av kurvorna
inneslutna ytan. Av särskild vikt för
ångtekniken äro
tillståndsdiagram för vattenånga, exempelvis
Mollierdiagrammet med I och Ä
som tillståndsvariabler. — För
gaserna, vilka mer 1. mindre noga
följa gasernas allmänna
tillståndse k vation
m
pV^^RT (11)
[där m betecknar massan, M
mole-kylarvikten och R allmänna
gaskonstanten (i C. G. S.-systemet
lika med 8,319 • 10T erg/grad)],
ger T. en rad viktiga relationer.
Betecknas gasens spec. värme vid
konstant tryck med cp, vid
konstant volym med cv, är
cp — av = AR/M (12).
Den inre energin hos en ideal gas,
d. v. s. en gas, som exakt följer
formel (11), är endast beroende
av temperaturen T (men
oberoende av p och V). Sambandet mellan
en ändring i inre energi dU och
motsvarande ändring i
temperatur dT är
dU — m cv dT (13).
Hos de verkliga gaserna är den
inre energin dock något beroende
av volymen; detta är orsaken
till Joule-Thomsoneffekten (se
J o u 1 e), på vilken v. Lindes
metod att framställa flytande luft
(även använd för väte och
he-lium) grundar sig. Vid adiabatisk
tillståndsändring av en gas från
trycket pr och volymen till
trycket p2 och volymen V2 följer
31. — L e x. XI. Tr. 5. 12. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
