Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidemansson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1071
Tideräkning
1072
ken är 7 okt. 3761 f. Kr.).
Grekernas kalender förbättrades
genom M e’ t o n s cykel,
bestående av 19 år (därav 7 skottår
med vartdera 13 månader) med
sammanlagt 235 månmånader (i
det närmaste =19 tropiska år).
Inom den kristna T. motsvaras
denna cykel av
nittonårs-cykeln (m å n c y k e 1 n).
Årets ordningsnummer i
nitton-årscykeln (1—19; under år 1
infaller nymånen på nyårsdagen)
kallas dess g y 11 e n t a 1. Med
hjälp av detta, årets e p a’ k t (av
grek. epakto’s, tillagd), d. v. s.
antalet dagar, som 1 jan. förflutit
efter senaste nymåne, samt
sön-dagsbokstaven, för vars
bestämmande solcykeln 1. solcirkeln (se
d. o.) kommer till användning,
beräknas i kyrkokalendern datum
för påsksöndagen. —• Kineserna
liksom övriga Orientens
kulturfolk synas av gammalt ha
begagnat sig av månår.
Babyloni-erna, från vilka vår månads- och
veckoindelning torde härstamma,
måste ha ägt kännedom om
sol-årets u gefärliga längd. Den
egyptiska T., med år 4236 f. Kr.
som epok, var baserad på solåret
och blev den närmaste förebilden
för vår nuv. T., såda i den
grundlädes genom Julius Caesars
reform av den romerska. T., som
hade råkat i stor oordning, bl. a.
emedan årets nominella längd
godtyckligt bestämdes av
prästerna. Med biträde av
astronomen Sosigenes från Alexandria
införde Caesar den efter honom
uppkallade julianska
kalendern (gamla stilen).
Utgående från en längd på året
av 365 % dagar, bestämde Caesar,
att åren skulle omfatta 365
dagar och att vart fjärde år
en skottdag skulle inskjutas
1. interkaleras (i n t e r k a 1 a -
t i o’ n), så att ett dylikt år,
skottår, omfattade 366 dagar.
Skottdagen förlädes till 24 febr.,
emedan årets slutfest,
termina-lierna, plägat firas 23 febr., efter
vilken dag skottdagar 1.
skott-månader även tidigare inskjutits.
Årets början hade redan tidigare
(se Nyårsdagen) förlagts
från 1 mars till 1 jan. (Under
medeltiden rådde på denna punkt
stor oordning, och först under
nya tiden genomfördes efter hand
den romerska nyårsdagen, i
Sverige från 1559. I England
räknades till 1753 den gamla
vårdagjämningen, 25 mars, ss.
nyårsdag.) Denna nya T.
tillämpades från 1 jan. 45 f. Kr.; det
föregående året (a’nnus
confu-sio’nis, förvirringens år) räckte
från 13 okt. 47 till 31 dec. 46
(enl. vår datering) och innehöll
följaktligen 445 dagar. Som en
hedersbetygelse åt den nya
kalenderns upphovsman ändrade
kejsar Augustus månadsnamnet
Quintilis till Julius (juli),
varefter Augustus vederfors samma
ära genom att månadsnamnet
Sextilis ändrades till Augustus
(augusti). — Romarnas
årsnum-rering utgick från Roms
grundläggning (ab u’rbe co’ndita),
vanl. fixerad till 21 april 753
f. Kr.; man betecknade även åren
med den regerande konsulns namn
1. räknade från varje kejsares
makttillträde. Den numera i alla
kulturländer begagnade d i o n y’
-s i s k a T. 1. e’ r a n, utarbetad
av munken D i o n y’ s i u s
den lille E x i’ g u u s), d. i
Rom före 544, använder ”Kristi
födelse” som epok. De^na
beräknades av Dionysius till 25 dec.
a. a. u. c. 753. Däremot vet man
ej, om redan detta år 1. först det
följande räknats ss. år 1. (Om
uppgifterna hos Matt, och Luk.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
