Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tingley ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1113
Tingley—Tingstadius
1114
d. o.). På landstingen presiderade
lagmannen (härav benämningen
lagmansting). Häradstinget
leddes av häradshövdingen och
hundarestinget av tvenne domare.
Tingsmenighetens beslut fattades
med acklamation. Vid
medeltidens slut började T. även försiggå
inomhus, och Karl XI stadgade,
att tingshus skulle uppföras i
varje härad. — På Gotland har T.
varit beteckning för den lägsta
rättskretsen 1. hundaret. — Om
den nuv. tingsordningen
(vinterting, vårting, sommarting och
hösteting) se Häradsting).
— Om de förnämsta T. i Norge se
L a g t i n g, om det på Island se
Allting.
Tingley [ti’ngli],
Katheri-n e, f. 1852, nordamerikansk teosof
och sedan 1898 president för en
fraktion av den teosofiska
rörelsen (se T e o s o f i).
Tingsfrid,
rättegångs-f r i d, den särskilda helgd, som
i äldre tid ansågs vila över det
ställe, där ting (1. domstol i
allm.) var samlat. T. medförde,
att brott, som förövades å
tingsställe ävensom å tingsmenigheten
vid färd till 1. från tinget,
straffades hårdare än eljest. Jfr E d s
-öreslagar.
Tingshög, i nordisk forntid
och medeltid en till
tingssamman-komster använd hög, antingen en
naturlig höjdplatå, ofta
omformad för sitt ändamål, 1. en helt
konstgjord hög, ofta en gammal
gravhög. Typiska svenska T.
äro av förra slaget Gamla
Uppsala tingshög, av senare slaget
Inglingehögen i ö. Torsås skn,
Kronob. 1., och Anundshögen i
Badelunda skn, Västmanl. 1. Vid
tingen torde tingsföreståndaren
(lagman, häradshövding etc.) och
andra aktivt deltagande ha tagit
plats å T., ofta å därtill avsedda
stenar, medan tingsmenigheten
grupperade sig kring högen.
Förutom T. nyttjades även
domareringar ss. tingsplatser, ehuru trol.
i mindre utsträckning. Ehuru
åtminstone från 1400-t. ting vanl.
höllos inomhus, torde T. först
långt senare helt ha kommit ur
bruk. Tingsförhandlingar enl.
fornnordisk sed leva än i dag kvar
på ön Man (se d. o.). Jfr Ting.
Tingslag, en häradsrätts
rätt-skipningsområde. T. kan bestå av
ett 1. flera härader utom i
Norrland och Dalarna, där någon
hä-radsindelning ej förekommit. T.
kan sammanfalla med domsaga,
som dock ofta innefattar flera T.
Tingsordning, se
Häradsting.
Tingspredikan, den
gudstjänst, som skall hållas vid
häradsrättens första lagtima ting
varje år i närvaro av
häradshövding och nämnd. Motsvaras av
magistratspredikan för
rådhusrätt och
hovrättspred i k a n för hovrätt.
Tingsryd, köping i Kronob. 1.,
vid Växjö—T:s och Bredåkra—
T:s järnvägar, ingående i Tingsås
församling, Växjö stift. 890 inv.
Tingstad, socken i östergötl. 1.,
jämte Styrestad pastorat i
Linköpings stift. 535 inv. —
Medeltida kyrka med valvmålningar,
daterade 1463. I Stat. hist. mus.
förvaras en vacker dopfunt från
T., utförd omkr. 1200 av
funt-mästaren Sighraf.
Tingstadius, Johan Adam,
f. 1748, d. 1827, biskop,
orientalist, prof, i österländska språk i
Uppsala 1789, biskop i Strängnäs
1803, led. av Sv. akad. 1794. T.
är i svensk litteratur företrädare
för den förromantiska rörelse,
som utgått från Lowth (se d. o.),
med dess beundran för den
hebreiska poesins skönhet. I en rad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
