Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1485
Tuna—Tunga
1486
Tuna. 1. Socken i Kalmar 1.,
pastorat i Linköpings stift. 2,560
inv. — 2. Socken i Södermani. 1.,
jämte Bergshammar pastorat i
Strängnäs stift. 1,045 inv. — 3.
Socken i Uppsala 1., jämte Stavby
pastorat i Uppsala stift. 1,195
inv. — Kyrkan uppfördes under
inflytande från Uppsala
domkyrka vid 1200-t:s slut. ■— 4. Socken
i Västernorrl. 1., pastorat i
Härnösands stift. 5,145 inv. — 5. Se
H ä 1 s i n g t u n a. -— 6. Se
Stora Tuna.
Tunaberg, socken i Södermani.
1., pastorat i Strängnäs stift. 2,000
inv. — Inom T. ha sedan 1400-t.
tidvis brutits järn-, koppar- och
koboltmalmer.
Tunafors, se Eskilstuna
sp. 1186.
Tuna hed, se Stora Tuna.
Tunaläns härad och tingslag
i Sevede och Tunaläns domsaga,
Kalmar 1., omfattar socknarna
Tuna, Misterhult och Kristdala
samt Figeholms köping.
Tunaläns och Sevede
kontrakt i Linköpings stift omfattar
pastoraten Vimmerby stads- och
landsförs. samt Pelarne; S. Vi
och Djursdala; Frödinge; Vena;
Rumskulla och Hässleby;
Misterhult; Tuna; Kristdala.
Tuna stift, se Eskilstuna
sp. 1187.
Tunberg, Sven, f. 1882,
historiker, prof, vid Stockholms
högskola 1919, högskolans rektor
1927. T. har gjort sig känd som
framstående forskare särskilt i
svenska medeltidens och äldre
Vasatidens historia. Bland hans
arbeten märkas Studier rörande
Skandinaviens äldsta politiska
indelning (1911), Sigismund och
Sverige 1597—98 (2 bd, 1917—
18), Stora Kopparbergets
historia I (1922) samt äldre
medeltiden i samlingsverket Sveriges
historia (II, 1926). T. är sedan
1921 utgivare av Historisk
tidskrift.
Tundra (av fi. tunturi, fjäll),
arktisk, ofta vattensjuk fjällhed,
där tjälen alltid finnes kvar på
visst djup under jordytan. De
arktiska lågländerna i n. Europa,
Asien och Amerika utgöras
hu-vudsakl. av T. Jfr Asien sp.
736, Fjällhed och
Polarländer sp. 371.
Tuneld. 1- Erik, urspr. T u
-n e 1 i u s, f. 1709, d. 1788, geograf
och historiker, godsägare. T.
utgav bl. a. Inledning till
geogra-phien öfver Sverige (1741, 6
senare uppl.), ett banbrytande verk
med bl. a. värdefulla statistiska
uppgifter. — 2. E b b e T., f. 1877,
språkforskare, docent i indologi i
Lund 1915, chef för redaktionen
av Sv. akad:s ordbok 1920, erhöll
professors namn 1923. Se
Svenska akademiens
ordbok.
Tunga, detsamma som onus.
Tunga, se Tungesläktet.
Tunga, i munhålans (jfr d. o.
och ill. till Näsa) botten infogat,
muskulöst, slemhinnebeklätt
organ för tal, smak (se S m a k
-sinne), sväljning och födans
kringförande i munhålan vid den
där skeende matsmältningen (se
d. o.). T:s bakre yta står
vertikalt, vänd mot svalget och
når ned till struplocket (jfr
Struphuvud). T. är att
betrakta som en samling
muskler, vilka dels börja och sluta
i T., dels utgå från underkäke,
tungben och benutskott på
skallbasen samt utstråla i T. T. äger
allsidig rörlighet. T:s rörelsenerv
är jämte de översta
spinalnerver-na tolfte hjärnnerven.
Slemhinnans uppåt vettande yta bär
pa-piller. Talrikast äro trådformiga,
fransade papiller med starkt för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
