Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1487
Tungben—Tungomålstalande
1488
Tungesläktet. Sjötunga. Längd 30—55
cm.
hornat epitel, vilka ge tungans
övre yta en grå färg och ett
sam-metsliknande utseende. Dessutom
finnas svamp-klubbliknande
pa-piller och på sidoränderna låga,
tappformiga dylika, som ofta
innesluta smaklökar. Av
vallfor-made papiller (stora, avgränsade
av en vallgrav) finnas 6—12 på
T: s bakre del. I vallgraven mynna
smaklökarna. Några få
bladfor-made papiller med smaklökar
finnas vid tungränderna. Den bakre
vertikala ytan saknar papiller.
Under T:s främsta del,
tungspetsen, bildar slemhinnan ett litet,
sagittalt ställt veck, tungbandet.
Tungben, litet, hästskoformigt
ben på gränsen mellan halsens
främre del och munbottnen. T. har
ej förbindelse med andra ben, är
med en membran fäst vid
struphuvudets övre, främre del och
för-bindes med tungan med muskler.
Jfr Kranium sp. 1283 f.
Tunge. 1. Socken i Älvsb. 1.,
jämte Skepplanda och S:t Peter
pastorat i Göteborgs stift. 750
inv. — 2. Härad i Sunnervikens
domsaga, Göteb. L, omfattande
socknarna Svarteborg, Håby och
Foss.
Tungesläktet, So’lea, ett
släkte Flundror. Högra sidan är
ögonsida. Nosen skjuter ut över
underkäken. Fenorna äro vid
basen fjällbeklädda. Analtagg
saknas. (Sjö-)t ungan, Solea
solea, har svart 1. brun ögonsida
med mörk marmorering, vit
blindsida. Sveriges västkust, på
grus
botten. Välsmakande. Fångas med
trål och i nät. — S m å t u n g a n,
Solea lu’tea, har gulbrun,
mörk-fläckig ögonsida. Längd 12,5 cm.
Sveriges västkust.
Tunghäfta, missbildning,
bestående i fastväxning av tungans
främre del vid munbottnen genom
abnormt stark utveckling av
tungbandet (se Tunga). Operativt
ingrepp, om näringsupptagande
och tal försvåras.
Tungkräfta, kräftsvulst i
tungan. T. kan sannolikt
framkallas genom kroniskt
inflammatoriska tillstånd i tungan, ev.
genom mekanisk retning mot
trasiga tänder. T. sprider sig hastigt,
är ytterst smärtsam och hindrar
snart näringsupptagandet.
Tunglik säges en bladskiva
vara, som är långsmal med största
bredden nära den avrundade
spetsen. Tunglika blommor hos fam.
Compo’sitae ha ett ensidigt
utdraget, jämnbrett kronbräm.
Tungmaskar, LinguatuWda,
en ordn. masklika, parasitiska
Spindeldjur med fyra
fästhakar vid munöppningen. T.
leva i näskaviteterna hos högre
ryggradsdjur.
Tungomålstalande, en form av
religiös extas, är ett talande 1.
ropande i mer 1. mindre
medvetslöst tillstånd. Den talande är ej
själv herre över sina talorgan
utan känner sig driven av en
främmande makt (i religiös
uttolkning uppfattad ss. den
gudomlige Anden). Talet består
vanl. av meningslösa
stavelseramsor men kan även innehålla
enstaka begripliga ord. I något
sällsynt fall synes man ha
konstaterat användningen av ett för den
talandes dagsmedvetande obekant,
främmande språk, en företeelse
som i allm. förklarats genom
hypotesen om undermedvetna
min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
