Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turkiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1517
Turkiet
1518
liserade alltmer öppet om
inflytandet i T. Tyskarna fingo därvid
överhanden; de erhöllo bl. a.
koncession på Bagdadbanan (se d.
o.), och tyska militära
instruktörer inkallades. Ett starkt missnöje
förspordes mot det inre förfallet.
1908 höjde en främst av yngre
officerare stödd ungturkisk
revolu-tionskommitté upprorsfanan och
proklamerade författningens
återställande. Bland revolutionens
ledare märktes Niazi bej och Enver
bej. Sultanen föll till föga, och ett
nytt parlament sammanträdde i
Konstantinopel. österrike-Ungern
begagnade tillfället att definitivt
annektera Bosnien och
Hercego-vina. Sultanens stämplingar ledde
till hans avsättning till förmån
för brodern Muhammed V
(1909—18). Inre slitningar
söndrade under de närmaste åren de
ledande ungturkiska kretsarna.
Genom Tripoliskriget (se d. o.)
förlorade T. 1912 till Italien
Tripolis, den sista resten av T: s
afrikanska välde. Balkankrigen
1912—13 (se d. o.) medförde
omfattande landförluster, så att det
europeiska T. inskränktes till
ung. dess nuv. omfång. Det av
Abd ul-Hamid inledda närmandet
till Tyskland fullföljdes av
ungturkarna, främst Enver pasja (se
d. o.) och tyske generalen Liman
v. Sanders inkallades som
militärinspektör. Vid början av nov. 1914
inträdde T. i världskriget (se d.
o.) på centralmakternas sida. De
militära operationerna fördes på
flera fronter: i Kaukasus och
Ar-menien (se d. o. sp. 666 f.), i
Mesopotamien (se d. o. sp. 1530),
Syrien, Egypten och vid
Dardanel-lerna (se dessa ord och
Galli-poli). Med tysk hjälp vann T.
i början åtskilliga framgångar,
men en vändning inträdde genom
den stora engelska offensiven i
Palestina och Syrien 1918, som
ledde till T:s sammanstörtande.
Vapenstillestånd slöts 30 okt.
1918. Talaat pasja, som lett T:s
öden under kriget, Enver pasja
och flera av de ledande männen i
ungturkiska kommittén flydde ur
landet. De allierades trupper
intågade kort därpå i
Konstantinopel. F. ö. besatte engelsmännen
Kaukasien och bemäktigade sig
Bagdadbanan, fransmännen
ockuperade Kilikien, grekerna Trakien
och Smyrna. — T : s
pånyttfödelse (1919—). Allt detta
utlöste i hela T. en våldsam
förbittring, som gav en spirande
nationell rörelse i Mindre Asien vind i
seglen. Medan Konst
antinopel-regeringen under Muhammed V: s
kusin Muhammed VI (1918—
23) måste underkasta sig de
allierades beslut, ställde sig Kemal
pasja (se d. o.) i spetsen för
nationalisterna och organiserade
motståndet mot inkräktarna.
Härvid kom han snart i konflikt med
regeringen och bröt slutligen med
densamma. I juli 1919
sammanträdde i Erzerum ombud för de ö.
vila jeten och proklamerade sin
samhörighet med T. En s. å. i
Sivas församlad kongress delgav
sultanen det nationella T:s
territoriella minimikrav. Den av
Kemal pasja bildade Angor
aregeringen (se d. o.) inkallade en
nationalförsamling -april 1920 till
Angöra, som antog den s. k.
nationella pakten (missYk-i-milW),
utgörande det nya T:s politiska
program.
Konstantinopelregering-en tvangs s. å. att i Sèvres antaga
de allierades fredsvillkor, vilkas
tillämpning skulle ha betytt T: s
uppdelning. Detta förhindrades
dock av Angoraregeringen, som
1921 slöt förbund med
Sovjet-Ryssland och inledde .en
framgångsrik aktion mot de
inträng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
