Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turkiet - Turkis - Turkiska folk - Turkiska språk - Turkisk konst - Turkisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1519
Turkis—Turkisk litteratur
1520
ande grekerna, vilka f. å.
besegrades (jfr Grekland sp. 1546 f.).
En genom den turkiska arméns
frammarsch mot Dardanellerna
hotande konflikt med England
avvärjdes genom stilleståndet i
Mu-dania. Militärt status quo
utlovades av alla parter samt revision
av Sèvresfreden ställdes i utsikt.
Därefter upphörde regeringen i
Konstantinopel att fungera.
Nationalförsamlingen i Angöra
förklarade sultanatet avskaffat och
sig själv ensam innehavare av
makten. Det republikanska
statsskicket infördes 1923, och K
e-mal pasja blev T:s förste
president. Den nu gällande
författningen fastställdes 1924. S. å.
avskaffades även kalifatet.
Fredsförhandlingarna mellan de
allierade och T. öppnades nov. 1922
i Lausanne (se d. o.) och ledde
till freden 24 juli 1923,
varvid bl. a. bestämmelserna om
Bosporens och Dardanellerna s
internationella ställning
reviderades. Fredsbestämmelserna
kompletterades genom N. F:s beslut
1925 i frågan om Mosul (se d.
o.), vilket av T. godkändes juni
1926. Den nya turkiska
republikens utrikespolitik är starkt
nationellt betonad, och den äldre
regimens panislamitiska strävanden
ha fullständigt övergivits.
Regeringen och främst Kemal pasja
har inlett ett omfattande inre
ny-daningsarbete. Kemåls mål är att
skapa en modern stat efter
västerländskt mönster. Han har
särskilt strävat efter att stärka
försvaret, höj a befolkningen
kulturellt och materiellt och
utnyttja T:s naturtillgångar. Av
största betydelse var det
prästerliga väldets nedbrytande och den
turkiska kvinnans emancipation.
Rättsväsendet reorganiserades
från grunden. Den italienska
strafflagen och den schweiziska
civillagen infördes. Ett storartat
arbete igångsattes för landets
ekonomiska uppsving. Ett
omfattande program för nya
järnvägslinjer påbörjades omedelbart,
och jordbruket främjades
kraftigt. Brytningen med den gamla
regimen markerades 1926
ytterligare genom förbudet att bära
fes. De radikala reformerna
framkallade dock på många håll
häftigt missnöje. Sålunda måste 1925
ett av oppositionselement
underblåst kurdiskt uppror kuvas med
vapenmakt. I samband därmed
kom Ismet pasja, vilken kort efter
hemkomsten från Lausanne som
konseljpresident efterträtts av
Fethi bej, åter till makten. 1927
ha kraftiga åtgärder vidtagits
mot missförhållanden inom
förvaltningen.
Turkis [-ki’s], se T u r k o s.—
T u r k i s g r ö n t, keramisk färg,
bestående av krom- och
aluminiumoxid, stundom med tillsats av
koboltoxid.
Turkiska folk, se
Turkisk-t at ar i sk a folk.
Turkiska språk, Turkiska
språket, se
Turkisk-tatariska språk.
Turkisk konst, se
Muhammedansk konst sp. 331.
Turkisk litteratur. Först med
antagandet av islam och
beröringen med den arabisk-persiska
odlingen vann högre kultur insteg
hos turkarna. Araber och perser
blevo deras läromästare, de senare
i synnerhet inom skönlitteraturen,
som huvudsaki. utgöres av lyrik.
Från sin uppkomst i slutet av
1300-t. till mitten av 1800-t. stod
T. under persiskt inflytande till
den grad, att all originalitet så
gott som förkvävdes. Stilen i dessa
turkiska diktalster är i allm.
svulstig och omständlig. Bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
