Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turkisk litteratur - Turkisk musik - Turkisk-tatariska folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1521
Turkisk musik—Turkisk-tatariska folk
1522
det stora antalet diktare under
denna långa tid anses B ak i’ (d.
1600) som den främste. I sin
lyrik imiterade lian på ett lyckligt
sätt Hafiz (se d. o.). Med den
ungturkiska rörelsen från mitten
av 1800-t. inträdde en reaktion
mot det persiska inflytandet inom
T. Frankrike blev nu mönstret.
Först och främst eftersträvade
den moderna riktningens
representanter en naturlig och klar stil.
Som den nya riktningens
begynnelseår räknas 1859, då I b r a
-h i’ m S j i n a s i’ (d. 1872) utgav
ett urval franska dikter i turkisk
översättning. Senare blir det
franska inflytandet mindre
märkbart; däremot spåras en strävan
att oberoende av alla förebilder
uppbygga en litteratur på
nationell grund, en strävan, som under
den senare tiden gjort sig alltmer
gällande. — Vid sidan av
konstdikten har hos turkarna en mera
folklig litteratur alltid intagit ett
bemärkt rum. Denna utgöres
bl. a. av sagor, berättelser och
visor samt av de ofta mycket
grovkorniga dialogerna vid det
omtryckta skuggspelet m. m.
Turkisk musik, se
Janit-s j a r e r.
Turkisk-tata’riska folk,
turkiska folk, de folk, som
tala turkisk-tatariska språk (se
d. o.). Fordom krigiska,
nomadiserande ryttarstammar och
sannolikt utgående från
öst-Asien ha T. framträngt allt
längre mot v., underkuvande och
med sig assimilerande en mängd
stammar och folk av främmande
ursprung. Numera äro de bosatta
i kinesiska och ryska Turkestan,
Sibirien, Syrien, Kaukasien och
europeiska Ryssland (t a t a r e r,
jfr nedan, j a k u t e r, se J a k u t,
b a s j k i r e r, k i r g i s e r,
turkmener, se dessa ord,
s a r y - u i g u r e r, jfr nedan,
u s b e k e r, se d. o., m. fl.) samt
i Mindre Asien och på Balkan
(främst osmaner, se
Turkar). Dessutom förekomma de i
dalarna kring Nanshan-bergen
(i n.ö. Tibet) samt i Persien,
Afghanistan, Egypten, Polen etc.
I Ryssland (jfr d. o. sp. 1545
f.) var deras antal 1915 c:a
16 mill. (över 10 % av
befolkningen), varav 6 mill. i Europeiska
Ryssland och 2 mill. i Kaukasien.
-—- T. äro dels primitiva
jägarstammar (tatarerna i Sajanska
bergen och Alt ai samt jakuterna),
dels nomader, sysslande med
boskapsskötsel (basjkirer, kirgiser,
turkmener m. fl.), dels
jordbru-karfolk (tatarerna längs Volga
och i Kaukasien, osmanerna m.
fl.). Nomaderna ha bibehållit
förfädernas seder och bruk, bostäder
(en rund kåta 1. jurta, se d. o.)
m. m., men de jordbrukande T. ha i
hög grad tillägnat sig olika
främmande folks levnadssätt och
kultur, ehuru de segt bevarat sitt
språk. I religiöst avseende äro
numera blott några stammar i
Altai och Sajanska bergen
sja-maner. Buddhismen, tidigare vitt
utbredd bland T., förekommer
numera endast hos sojoterna i
Mongoliet och hos sary-uigurerna i
Öst-Turkestan. Kristna äro
tju-vasjer (omkring Kasan), jakuter,
saga jer (i v. Sibirien) m. fl., och
mosaiska trosbekännare äro bl. a.
en del tatarer på Krim och i Polen.
Huvudmassan av T. är
muhammedaner. — I antropologiskt
avseende äro T. till största delen
av blandras. Kirgiserna ha bäst
bibehållit den ursprungliga typen,
men jakuterna ha mongoliserats,
och osmanerna äro avkomlingar
av de mest olikartade raser och
folk. — Historia. I 2 : a årtusendet
f. Kr. omnämna kinesiska källor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
